Radar

Folkhälsomyndigheten vill se 30 procent mindre köttätande till 2030

"Att äta hälsosamt går ofta hand i hand med det som är hållbart för miljön och klimatet", säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

Dagens livsmedelskonsumtion är varken hälsosam eller hållbar för miljö eller klimat. På uppdrag av regeringen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket nu nationella mål för att förändra saken. Myndigheterna vill bland annat ersätta en stor del av köttet på våra tallrikar mot baljväxter.

Vad vi äter är en av de största orsakerna till ohälsa och sjukdom i Sverige i dag, och 14 000 dödsfall varje år kan kopplas till vår kost, enligt Folkhälsomyndigheten. Det motsvarar 15 procent av alla som dör.

– Ur såväl ett samhälls- som individperspektiv finns stora vinster med mer hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion. Att äta hälsosamt går ofta hand i hand med det som är hållbart för miljön och klimatet, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell i ett pressmeddelande.

Omkring en femtedel av de svenska växthusgasutsläppen orsakas av vår matkonsumtion, och dessa skulle kunna minska kraftigt om vi åt mer växtbaserat.  

För mycket kött och salt

Diabetes, fetma, cancer och hjärt- och kärlsjukdom blir vanligare på grund av våra matvanor. Något som också kostar samhället mycket pengar. Den årliga samhällskostanden för fetma beräknades i fjol till 125 miljarder kronor, som ett exempel. 

På uppdrag från regeringen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket nu nationella mål för att vi ska äta mer hälsosamt och hållbart. Tanken är att målen ska bli ett stöd i folkhälso- och hållbarhetsarbetet i myndigheter, regioner, kommuner och näringsliv. 

Några av de större problemen med svenskens matkonsumtion är att den består av för lite fullkorn, grönsaker och baljväxter, och för mycket kött, charkprodukter och salt. 

”Möjligt att förändra konsumtionen”

Bland delmålen som myndigheterna satt upp för år 2035 (se faktaruta) finns att öka konsumtionen av baljväxter, grönsaker, rotfrukter och frukt och bär med 50 procent, jämfört med år 2021. Under samma period ska konsumtionen av kött minska med 30 procent och mängden fullkorn vi äter ska fördubblas.

– Vi ser att det är möjligt att förändra livsmedelskonsumtionen. Jag hoppas att våra förslag med nationella mål och tydliga delmål kan samla aktörer och vara vägledande för dem som jobbar med folkhälso- och hållbarhetsfrågor i kommuner, regioner och näringsliv. Därför föreslår vi att målen antas och följs upp löpande för en bättre folkhälsa i framtiden, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.

För att lyckas nå målen föreslår myndigheterna bland annat att såväl offentlig sektor som marknaden ska främja hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion, och att offentliga och kommersiella aktörer samarbetar.

Nationella mål till 2035 enligt Livsmedelsverkets och Folkhälsomyndighetens förslag


• Livsmedelskonsumtionen har bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa
• Livsmedelskonsumtionens negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem har minskat och den positiva påverkan på biologisk mångfald och ekosystem har ökat

Delmål
1. Konsumtionen av baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär har ökat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.
2. Konsumtionen av fullkorn har ökat med 100 procent år 2035 jämfört med år 2010.
3. Konsumtionen av fisk och skaldjur har ökat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2019.
4. Konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel har minskat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.
5. Konsumtionen av kött har minskat med 30 procent till år 2035 jämfört med år 2021.
6. Konsumtionen av salt har minskat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2018.

Källa: Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket