Radar

PFAS i bekämpningsmedel på svenska åkrar

Morötter och potatis är exempel på grödor som besprutats med medel som innehåller PFAS-kemikalier enligt en rapport.

I flera godkända bekämpningsmedel som används i Sverige finns PFAS-kemikalier. Det framgår av en rapport från organisationen Pesticide Action Network (PAN). De tillåtna medlen används bland annat vid odling av livsmedelsgrödor.

Rapporten har listat närmare 40 aktiva ämnen som finns i bekämpningsmedel som säljs på den europeiska marknaden som innehåller PFAS-ämnen.

Många PFAS-kemikalier har visat sig ha flera negativa effekter på hälsan och inom EU krävs särskilda tillstånd för att använda dem i bekämpningsmedel, vilket gäller även för de produkter som PAN har listat i sin rapport. Men enligt PAN finns det luckor i regelverken som gör det möjligt att använda medlen inom jordbruket. De produkter som tas upp i rapporten används bland annat inom grönsaksodling, liksom i odling av vete, råg och havre.

Organisationen Krav, som uppmärksammat rapporten, vill se en ändring av regelverket.

– Det pratas mycket om PFAS inom andra områden men jag tror inte att någon som står vid grönsakshyllan i butiken vill behöva vara orolig för att det man köper innehåller farliga kemikalier, säger Emma Rung, vd på Krav.

Två steg

Om rester av PFAS finns i grödorna framgår inte av den aktuella PAN-rapporten. Men eftersom det handlar om långlivade kemiska föreningar skulle Emma Rung helst se en nolltolerans.

– När bekämpningsmedel, eller växtskyddsmedel, som de också benämns, godkänns inom EU ska först själva det aktiva ämnet riskbedömas och godkännas på EU-nivå. Sedan ska produkten där det ingår godkännas nationellt.

Runa Njålsson är strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen som ansvarar för godkännanden av växtskyddsmedel i Sverige. Hon säger att det görs en bedömning av risker och effektivitet för alla bekämpningsmedel.

– Alla godkända växtskyddsmedel på den svenska marknaden, även de som innehåller ämnen från PAN-rapporten, har genomgått riskbedömning och riskerna har befunnits acceptabla. Då har man bedömt bland annat hur det ackumuleras och bryts ner miljön.

Enligt Runa Njålsson motsvarar de ämnen som listas i rapporten omkring 50–60 ton av de totalt 2 000 ton aktiva ämnen som används i Sverige per år.

Översyn på gång

EU-kommissionen har initierat en översyn av reglerna för hållbar användning av växtskyddsmedel.

– Syftet är att strama åt regelverket och att göra om det till en förordning vilket är skarpare än ett direktiv. EU-kommissionen arbetar också för att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel med 50 procent innan 2023. Men det arbetet har dragit ut på tiden och det är väl oklart när det blir färdigt, säger Njålsson.

Emma Rung vill att politikerna ska jobba hårdare för att naturfrämmande och kemiska bekämpningsmedel inte ska finnas inom livsmedelsodlingen.

– Man skulle också kunna se över hur den offentliga upphandlingen ser ut. Att det finns med som ett krav när kommuner och regioner köper in livsmedel till exempel.

PFAS

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen. De förekommer inte naturligt, utan började framställas i mitten av 1900-talet. Det finns många olika PFAS-ämnen.

På grund av att de flesta PFAS-ämnen är svåra att bryta ner finns de överallt i miljön. Vi får i oss mest PFAS via mat och dricksvatten men det kan också ske via inomhusluft, damm och konsumentprodukter som innehåller PFAS.

De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen, framförallt innan man får barn.

Foster, spädbarn och barn är troligen extra känsliga för PFAS. Studier har visat att PFAS-ämnen kan påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer.

Källa: Livsmedelsverket

Bekämpningsmedel godkänns före användning


Bekämpningsmedel används för att döda eller förhindra djur och organismer som vi betraktar som skadliga. Medlen är giftiga och användning kan vara farlig för både miljö och hälsa.

Ett bekämpningsmedel kan antingen vara ett växtskyddsmedel eller en biocidprodukt.

Exempel på biocidprodukter är träskyddsmedel, myggmedel, råttbekämpningsmedel och båtbottenfärger. En biocidprodukt kräver godkännande av Kemikalieinspektionen om den är tänkt att verka antiseptiskt eller antibakteriellt.

Växtskyddsmedel används i huvudsak för att skydda växter och växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk. Skyddet kan vara mot skadedjur, svampangrepp eller mot konkurrerande växter.
För att ett växtskyddsmedel ska få användas måste det vara godkänt av Kemikalieinspektionen.

Källa: Naturvårdsverket