Radar

EU öppnar för att lätta på reglerna för gensaxade grödor

Potatis hör till våra mer besprutade grödor.

Ett hållbarare jordbruk eller oacceptabla risker för miljö och hälsa? Nu har EU:s utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet röstat för att undanta vissa genetiskt modifierade grödor från unionens stränga GMO-lagstiftning. Men frågan är kontroversiell och långt ifrån avgjord.

I dag får en enda genetiskt modifierad gröda odlas inom EU, en insektsresistent majs. Men det kan det bli ändring på. Ledamöterna i EU:s utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) röstade i onsdags för att lätta på reglerna för vissa genmodifierade grödor.

– Förslaget är viktigt för att stärka Europas matsäkerhet på ett hållbart sätt. Vi har till slut en chans att införa regler som omfamnar innovation, sa den moderata EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd i ett uttalande i samband med att förslaget röstades igenom i onsdags.

Av ledamöterna i ENVI röstade 47 personer för, 31 emot och 4 lade ner sin röst. 

Vad utskottet därmed ställer sig bakom är att lätta på kraven för en viss grupp genredigerade grödor, som är jämförbara med konventionellt förädlade grödor. För dessa ska det räcka med att odlaren informerar och registrerar dem på förhand. Det ska även framgå av frön om de är framställda med genetisk modifiering – däremot behöver det inte märkas ut på livsmedlet som växterna ger upphov till.

Den särskilda gruppen ska alltså skiljas från växter med mer komplexa genmodifikationer. För dem krävs fortsatt godkännande i enlighet med EU:s mer detaljerade GMO-regler. Där ingår omfattande miljöriskprövningar, samt att en majoritet av EU-länderna godkänner grödan, och och fortsatt märkning av produkterna på marknaden.

Därför har klassificering av grödor stor praktisk betydelse.

Emmanuelle Charpentier gjorde upptäckten av gensaxen Crispr-Cas9 vid Umeå universitet 2012, något hon mottog Nobelpris i kemi för 2020. Hon är en av undertecknarna av det öppna brev som uppmanar EU-parlamentariker att lätta på reglerna för nya gentekniker. Foto: Bernhard Ludewig/TT

Nobelpristagare: Ovetenskapligt motstånd

Bland förespråkarna för att lätta på regelverket finns 35 nobelprisvinnare och över 1200 forskare, som i ett öppet brev uppmanar EU:s parlamentarikerna att ”avvisa anti-vetenskaplig skrämselpropaganda” kring GMO. Genetiskt modifierade grödor har potential att minska användningen av bekämpningsmedel och gödsel inom jordbruket dramatiskt, skriver de, samtidigt som man förbättrar livsmedelssäkerheten med växtvarianter som tål klimatförändringar bättre.

Undertecknarna skriver så här om den berörda nya gentekniken, NGT (new genomic techniques):

”NGT innebär enorma möjligheter för hållbart jordbruk, förbättrad livsmedelssäkerhet och innovativa medicinska lösningar” […] ”Vi uppmuntrar er därför att engagera er med den överväldigande majoriteten av lantbrukare och äkta experter, inte med reaktiva anti-vetenskapliga lobbyister i Brysselbubblan.”

Oförutsedda risker?

Motståndet mot GMO är dock starkt, både bland EU:s länder och miljöorganisationer. Det handlar främst om att det skulle kunna finnas risker för hälsa och miljö om genförändrade grödor introduceras.

Miljöorganisationen Greenpeace Eva Corral kommenterade förslaget i ett pressmeddelande när förslaget las i fjol:

– Oavsett om det är leksaker eller ansiktskräm så behöver produkter på vår marknad vara testade – varför ska det vara undantag för genmodifierade produkter som landar på våra fält och tallrikar?

Svenska forskare som i en studie från 2017 analyserat EU:s lagstiftning kring GMO menar dock att lagen är inkonsekvent i hur den hanterar risker som rör exempelvis oönskade miljöeffekter. Detta eftersom den kräver omfattande testning av produkter genförändrade med vissa tekniker – GMO – samtidigt som grödor genförändrade på andra vis – exempelvis där mutationer framkallats med hjälp av strålning eller kemiska ämnen – inte behöver testas över huvud taget innan de släpps ut på våra åkrar. 

En annan kritik mot GMO, som framförts främst från ekologiska lantbrukare, är att majoriteten av de grödor som hittills har skapats med genteknik är anpassade till ett jordbruk som i sig är ohållbart. Ett exempel på det är att man har genförändrat sojabönor så att de överlever besprutning med gift som har ihjäl annan växtlighet, varpå ogräs muterat, med resultatet att odlingen måste besprutas med annat gift.

Nästa steg mot en eventuell lagändring i EU kring vissa GMO är förhandlingar och omröstning i parlamentet i början på februari, och därefter förhandlingar med medlemsländerna i rådet.

Redigera DNA med gensaxen Crispr-Cas9

Den så kallade gensaxen Crispr-Cas9 har revolutionerat molekylärbiologisk och cellbiologisk forskning. Crispr (Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats) är en teknik för att ”redigera” arvsmassa, det vill säga göra riktade och väldigt exakta förändringar i DNA för att ändra egenskaperna hos en organism.

Med tekniken går det till exempel att modifiera färg, tillväxt eller motståndskraft mot till exempel svampangrepp.

Rätt plats i arvsmassan letas upp med hjälp av en målsökande RNA-molekyl. Ett enzym som kallas Cas9 klipper itu DNA-strängen på rätt plats för att till exempel ta bort en bit som kodar för något oönskat. DNA:t lagar sig sedan själv.

Emmanuelle Charpentier gjorde upptäckten av gensaxen vid Umeå universitet 2012. Tillsammans med Jennifer A. Doudna, vid University of California, Berkeley, USA, tilldelades hon Nobelpriset i kemi för upptäckten år 2020.