Radar

Svår MS kan förutses med hjälp av elva proteiner

Genom att mäta en kombination av elva proteiner i en persons ryggmärgsvätska går det att förutsäga hur svår multipel skleros (MS) kommer att få i framtiden, det kommer forskare fram till i en ny studie.

Genom att mäta en kombination av elva proteiner i en persons ryggmärgsvätska går det att förutsäga hur svår multipel skleros (MS) kommer att få i framtiden. Det kan hjälpa sjukvården för att avgöra vilken behandling en MS-patient ska erbjudas slår forskare i en ny studie fast. 

Multipel skleros är en sjukdom i det centrala nervsystemet, där immunförsvarets vita blodkroppar angriper den egna kroppen vilket leder till att nerver i hjärnan och ryggmärgen skadas. Sjukdomen har olika förlopp, för vissa är förloppet allvarligare och för dem är det viktigt att snabbt få rätt behandling. 

För att förstå vilka drabbade som riskerar ett allvarligt förlopp längre fram har forskare i den nya studien analyserat 1 500 proteiner i prover från 92 patienter. Kombinerat med data från patienternas journaler som resultat av magnetkameraundersökningar av nervsystemet, uppgifter över vilka behandlingar de har fått, samt användning av maskininlärning har forskarna kommit fram till att en kombination av elva proteiner ger bra möjlighet att förutsäga hur allvarlig sjukdomen kommer att bli för den drabbade:

– En kombination av 11 proteiner kunde förutsäga både på kort och lång sikt hur aktiv sjukdomen kommer att bli och graden av funktionsnedsättning. Vi drar också slutsatsen att det är viktigt att mäta proteinerna i ryggmärgsvätska, som på ett bättre sätt speglar vad som pågår i det centrala nervsystemet jämfört med att mäta i blodet, säger Julia Åkesson, doktorand vid Linköpings universitet och Högskolan i Skövde i ett pressmeddelande

Förhindrar nervsignalerna

MS bryter ofta ut relativt tidigt, mellan 20- till 40-årsåldern, och sjukdomen är dubbelt så vanlig bland kvinnor som män. Enligt Karolinska institutet uppskattas omkring 15 000 personer lida av sjukdomen i Sverige, och över 600 personer diagnosticeras årligen. Tidiga symtom på MS kan vara försämrad syn eller nedsatt känsel i ett arm eller ett ben. Sjukdomen är kronisk och går inte att bota, men rätt läkemedel i tid kan bromsa sjukdomsförloppet. MS brukar delas in i olika former: För vissa kommer sjukdomen i skov där den drabbade har få eller lindrigare symtom mellan skoven, andra får inga skov utan den drabbade blir gradvis sämre från första början, och ytterligare en variant är godartad MS.

När immunförsvaret angriper den egna kroppen hos en patient med MS så är det framför allt fettämnet myelin som drabbas. Myelin fungerar som en skyddande isolering av en nervtråd och gör att nervimpulserna kan gå fram. När myelinet angrips av immunförsvaret kan en inflammation uppstå som skadar ämnet, och myelinet förlorar möjligheten att leda nervimpulserna på rätt sätt. 

Lättare individanpassa behandling

För den som får MS i skov kan symtomen försvinna när inflammationen läker ut, men ärr kan bildas där inflammation suttit, därav namnet på sjukdomen (många förhårdnader). Genom att kunna förutsäga hur svår sjukdomen riskerar att bli för en patient kan behandlingen individanpassas vilket är viktigt för både den enskilde patienten och för att hålla nere kostnaderna då behandlingarna kan vara dyra: 

– Jag tror att vi är ett steg närmare ett analysverktyg för att välja vilka patienter som i ett tidigt skede av sjukdomen behöver behandling som är mer effektiv. Men sådan behandling kan ge mer biverkningar och kostar relativt mycket, och en del patienter behöver den inte, säger Mika Gustafsson, professor i bioinformatik vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet, som har lett studien.

Den nya studien visar att det räcker med att analysera en kombination av elva proteiner för att avgöra hur svårt sjukdomsförloppet riskerar att bli innebär att mätningen blir både enklare och billigare att utföra:

– Att ha en panel med bara 11 proteiner gör det enkelt om någon vill utveckla en analys för detta. Det kommer inte att bli lika kostsamt som att mäta 1 500 proteiner, så vi har verkligen smalnat av det så att det kan bli användbart för andra som vill ta det vidare, säger Sara Hojjati, doktorand vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.

Fakta: Rätt behandling för MS

Multipel skleros är en kronisk sjukdom som ofta bryter ut i 20- till 40-årsåldern. Sjukdomen är dubbelt så vanlig bland kvinnor som män. Enligt Karolinska institutet uppskattas omkring 15 000 personer lida av sjukdomen i Sverige. MS gör att kroppens immunsystem angriper den egna kroppen vilket försvårar för nervsignaler att ledas på rätt sätt.

Forskarna i den nya studien ville undersöka om det gick att förutsäga vilka MS-patienter som löpte större risk för ett allvarligare sjukdomsförlopp. Genom patientdata och maskininlärning kunde forskarna urskilja elva protein som i kombination ger en bra indikator om patientens sjukdom framåt. Det underlättar i sin tur för läkare att individanpassad vilken behandling patienten ska få. 

Forskarteamet fann också att ett specifikt protein, neurofilament light chain, NfL, som läcker ut från skadade nervtrådar, är en pålitlig biomarkör för sjukdomsaktivitet på kort sikt, något som bekräftar tidigare forskning. 

Studien Proteomics reveal biomarkers for diagnosis, disease activity and long-term disability outcomes in multiple sclerosis har publicerats i tidskriften Nature Communications. Den är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Karolinska Institutet och Högskolan i Skövde.

Risken att drabbas av MS är större i norra Europa än i södra Europa. Enligt ny forskning kan detta ha att girar med DNA från forntiden. Ett internationellt forskarlag menar att människor utvecklade en stark immunitet mot att smittas med sjukdomar som överförs från djur, så kallade zoonoser. Denna förstärkta immunitet tros nu vara skälet till en ökad risk för MS. 

Källa: Linköpings universitet, KI, Högskolan i Skövde, TT