Radar

Så ska Europas städer överleva värmen

Vattenånga erbjuder svalka på Kaerntnerstrasse i Wien.

Temperaturen fortsätter att stiga och med den risken för värmeböljor, torka och bränder. Men Europas historiska städer byggdes inte för att klara klimatrelaterade extremer – nu är det bråttom att försöka anpassa sig.

Många av Europas historiska stadskärnor är världsberömda för kullerstensgränder, fontäner och vackra broar. Däremot byggdes de inte för att stå emot extremväder.

2023 blev det varmaste året som hittills uppmätts i världen. I klimatförändringens spår blir värmeböljor vanligare, längre, kraftigare och dödligare – särskilt i städerna. Men det finns sätt att förebygga hoten och rädda liv.

Så här försöker några europeiska storstäder anpassa sig till den nya verkligheten:

Paris krisövar för 50 grader

2003 drabbades Frankrike av en värmebölja som beräknas ha legat bakom 15 000 dödsfall, framförallt bland äldre i hem utan luftkonditionering. Sedan dess har ett nationellt varningssystem för värme införts.

Arkitekturen som gör Paris till en av världens mest ikoniska städer förvandlar den också till en ugn heta sommardagar. För att kyla staden planerar man bland annat att byta ut asfalt mot jord som ska kunna suga åt sig regnvatten, det ska gå att bada i Seine och offentliga byggnader ska isoleras mot värme. Stadens berömda zinktak kan behöva bytas ut till material som inte absorberar lika mycket värme.

Paris har också genomfört en krisövning där scenariot var en temperatur som stigit till över 50 grader tio dagar i rad. Då fick bland annat skolbarn ta sin tillflykt till övergivna tågtunnlar för att fortsätta undervisningen där.

Randiga trottoarer i Barcelona

Varma dagar är att vänta i Spanien – men det finns en gräns för hur mycket människor klarar. På en del håll i landet är det förbjudet att jobba utomhus när temperaturerna når extrema nivåer.

I Barcelona har staden planterat mer träd i urbana områden, de erbjuder skugga och skydd från solens strålar. Man har också testat ”randiga” trottoarer, där gatstenar varvas med växtlighet så att fukten i jorden kan kyla vägen under sommaren. Att måla hustak vita för att reflektera bort solljus är ett annat förslag som lyfts av forskare.

I Madrid planeras ett över sju mil långt bälte med skog som ska sträcka sig runt staden för att mildra hettan och förbättra luftkvalitén. Man öppnar också kylhärbärgen där människor som inte har tillgång till luftkonditionering kan vistas under heta dagar.

Venedigs världsarv ska räddas

Italien måste anpassa sig till en ny verklighet med torka till följd av klimatförändringen. Det konstaterar jordbruksminister Francesco Lollobrigida, som bland annat vill se mer reservoarer för att samla regnvatten, reparationer av läckande vattensystem samt att man överväger att flytta traditionella törstiga grödor från områden som blir allt torrare.

Förutom påverkan från massturism står den berömda kanalstaden Venedig inför hotande höjda havsnivåer. För att rädda världsarvet och dess historiska byggnader undan vattnet har staden vidtagit en rad åtgärder, bland annat höj- och sänkbara flodbarriärer.

Wien vill få fler att ta cykeln

Allt hetare sommardagar har fått Wien att ta till flera åtgärder för att anpassa staden till klimatförändringen och motverka så kalla urbana värmeöar. Särskilt varma dagar har staden testat att införa tillfälliga ”kylgator” (cool straßen) med dricksfontäner, sprinklersystem och duschar som sprejar vattenånga över invånarna.

Den österrikiska staden har också satsat på fler cykelbanor för att få fler att parkera bilen. Dessutom ska flera tusen nya träd planeras varje år.

Fakta: Kraftigare och längre värmeböljor

I och med att klimatet förändras kommer värmeböljor bli allt vanligare, både globalt och i Sverige. Värmeböljorna kommer dessutom att bli kraftigare och längre vilket ställer högre krav på samhället, både vad gäller förebyggande anpassningsåtgärder och krisberedskap.

Värmeböljor leder till ökad dödlighet, särskilt för utsatta grupper.

Medeltemperaturen i Sverige väntas stiga med 3-5 grader till 2080-talet jämfört med åren 1960-1990.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap