Radar

Fetmakirurgi ger inte bättre psykisk hälsa hos unga

Fetmaoperationer hos unga påverkar inte den psykiska hälsan hos de som opereras, varken positivt eller negativt, visar en stor långtidsstudie.

Fetmaoperationer hos unga påverkar inte den psykiska hälsan hos de som opereras, varken positivt eller negativt, visar en stor långtidsstudie. Däremot förbättras den fysiska hälsan. Men kirurgin kan också öka risken för att den som opereras utvecklar missbruk, och därför måste gruppen få stöd på lång sikt.

Studien, som beskrivs som den största långtidsstudien i världen över unga som har genomgått en fetmaoperation, har undersökt alla ungdomar som har viktopererats mellan 2007 och 2017.  En slutsats är att de ungas psykiska hälsa inte har förbättrats av operationen. Denna grupp ungdomar har också i högre grad än andra unga fått behandling och läkemedel mot psykisk ohälsa redan fem år innan sin operation, ett mönster som fortsatte även efter operationen.

– Visserligen gäller det generellt att den psykiska ohälsan ökar i åldrarna 15 till 21 år, men för den här gruppen ökade behovet av behandling snabbare än hos ungdomar i allmänhet, säger Kajsa Järvholm som är docent i psykologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande

Ökad risk för beroende

Fetmakirurgin hade goda effekter på den fysiska hälsan: Vikten, blodsocker och blodtryck förbättrades. Men många unga själva, liksom deras föräldrar, har ofta förväntat sig att även den psykiska hälsan ska bli bättre efter en operation. 

– Resultaten tyder på att psykisk ohälsa och viktnedgång inte hänger samman på det sätt som folk tror. Vi ser en liten nedgång i behov av psykiatrisk vård under det första året efter operationen, men därefter försvinner den effekten, säger Kajsa Järvholm.

Ett oroväckande resultat av studien är att unga som genomgår en fetmaoperation, precis som vuxna som gör det, löper ökad risk att utveckla en beroendediagnos, framför allt alkoholberoende. Förklaringen till detta kan ha att göra med att upptaget och omsättningen av alkohol förändras efter en fetmaoperation. Nu hoppas forskarna att studien ska leda till ändrade förväntningar, liksom en mer långsiktig uppföljning av de unga:

– Vi hoppas att den ska leda till att de unga, deras föräldrar och andra vårdgivare ska få realistiska förväntningar på vad en operation kan leda till, samt att vården ska anpassas utifrån att detta är en sårbar grupp som behöver mycket stöd och uppföljning även på lång sikt, säger Kajsa Järvholm.

Fakta: Ökad risk för beroendediagnos

Studien är den största i världen vad gäller unga och fetmakirurgi. Unga som har opererats mellan 2007 och 2017 har undersökts i studien som har genomförts vid Lunds universitet.

En slutsats är att den psykiska ohälsan hos unga inte minskar efter en fetmaoperation – operationen påverkar varken negativt eller positivt. Däremot har en fetmaoperation god effekt på den fysiska ohälsan – vikt, blodsocker och blodtryck förbättras. 

Ett annat resultat som studien kommer fram till är att unga som opereras för fetma löper en ökad risk att drabbas av en beroendediagnos, framför allt alkoholberoende, än andra unga. Det har sedan tidigare varit känt att vuxna som genomgår en fetmaoperation får en förhöjd risk för alkoholmissbruk.

Kopplingen mellan fetmaoperationer och ökad risk för beroendediagnoser beror sannolikt på att upptaget och omsättningen av alkohol förändras i kroppen efter en viktoperation, vilket gör den drabbade mer känslig för att utveckla ett missbruk. 

Studien Mental health from five years before to ten years after bariatric surgery in adolescents with severe obesity: a nationwide cohort study with matched population controls är publicerad i Lancet Child & Adolescent Health.