Det finns stora hälsoklyftor utifrån kön och födelseland i Sverige, och den svenska hälso- och sjukvården är varken jämställd eller jämlik. Dessutom är kvinnor med utländsk bakgrund överrepresenterade i kvinnodominerade välfärdsyrken, där sjukskrivningstalen är höga. Det framkommer i en rapport från Sveriges Kvinnoorganisationer.
Kvinnor med utländsk bakgrund i kvinnodominerade välfärdsyrken mår också ofta dåligt på grund av utanförskap och isolering, använder preventivmedel i mindre utsträckning och missar oftare mödravårdens kontroller:
– Utrikes födda kvinnor vill arbeta men hindras ofta av att de mår dåligt, samtidigt som de mår dåligt av att inte arbeta. En del utrikes födda kvinnor låter bli att söka vård för att de inte vet vart de ska vända sig, inte har råd eller inte litar på hälso- och sjukvården, säger Mira Palme, projektledare för Kvinnorörelsens integrationsnätverk på Sveriges Kvinnoorganisationer, i ett pressmeddelande, och fortsätter:
– Den onda cirkeln av ohälsa som begränsar utrikes födda kvinnors och flickors liv och skadar samhället måste brytas.
I rapporten Hur mår utrikes födda kvinnor och flickor? har Svenska Kvinnoorganisationer gjort en sammanställning av statistik och studier, liksom fokusgrupper och intervjuer. Kartläggningen visar på stora hälsoklyftor utifrån kön och födelseland. Högst sjukskrivningstal finns inom yrket undersköterska inom äldreomsorgen.
Omkring 88 procent av alla undersköterskor är kvinnor, och 35 procent har utländsk bakgrund. Utrikes födda kvinnor undviker ibland att söka vård, något som dels beror på bristande kunskaper om hälso- och sjukvården, men också om bristande tillit till den och till myndigheter generellt.
Svenska Kvinnoorganisationer betonar vikten av att dessa kvinnors livsvillkor förbättras men också att tillgången till tolk i hälso- och sjukvården, att alla asylsökande får gå igenom en hälsokontroll och att man sänker trösklarna för att kunna söka vård.
Fakta: Stora hälsoklyftor
Många utrikes födda kvinnor undviker ibland att söka vård på grund av bristande kunskaper om, och tillit till, hälso- och sjukvården. Även ekonomiska förutsättningar får vissa att undvika att söka vård. 17 procent av kvinnorna som är födda utanför Europa låter till exempel bli att gå till tandläkaren, jämfört med sju procent av de svenskfödda kvinnorna.
I undersökningens fokusgrupper framkommer att isolering, utanförskap och diskriminering påverkar deras hälsa negativt.
