Radar

LRF vill att staten betalar för jordbrukets omställning

LRF:s ordförande Palle Borgström vill att stat och näringsliv hjälper jordbruket att ställa om.

Lantbrukets miljöarbete är avgörande för Sveriges möjligheter att nå målen – men begränsas av brist på pengar. Det är budskapet från Lantbrukarnas riksförbund som vill att staten och marknaden skjuter till 20 miljarder för jordbrukets omställning.

Ingen annan del av näringslivet kan kopplas till så många många miljömål som lantbruket. Därför är lantbrukets miljöarbete avgörande för Sveriges möjligheter att nå målen. Så resonerar Lantbrukarnas riksförbund, LRF, som vill se vad de kallar ”ett grönt handslag” mellan lantbruket, staten och marknaden för att driva igenom den gröna omställningen inom jordbruket.

– Sveriges lantbrukare har redan gjort mycket och vill nu ta nästa steg. Innovationskraften finns där, men det är inte rimligt att vi ensamt ska finansiera en omställning som är avgörande för så många människor, säger LRF:s ordförande Palle Borgström i ett pressmeddelande.

Biogas och bevattningsdammar

För att klara Sveriges 16 miljökvalitetsmål, EU:s klimatkrav samt klimatsäkring av svensk matproduktion behövs årliga investeringar om 20 miljarder kronor, enligt organisationen. I dag lägger staten omkring fyra miljarder kronor per år på gröna investeringar och åtgärder i jordbruket.

– Vi behöver en kombination av statlig finansiering och marknadslösningar som finansierar investeringarna. En renodlad marknadslösning är fel väg att gå. Det skulle påverka hushållens ekonomi och samtidigt leda till ökad import av billigare klimat- och miljöosmarta livsmedel, säger Palle Borgström.

Lantbruket kommer att fortsätta med egna investeringar, men branschen är högt belånad och behöver stöd, enligt LRF.

Pengarna ska bland annat gå till investeringar i biogasproduktion, restaurering av igenväxta naturbetesmarker för ökad biologisk mångfald och bevattningsdammar för att trygga matproduktionen under torka, samt ytterligare åtgärder för omställningen till fossilfritt jordbruk.

FN:s klimatpanel vill se omställning till växtbaserat

Läs om hur LRF har räknat i rapporten Kostnader för jordbrukets gröna omställning här.

Vad som inte tas upp, men som bland annat FN:s klimatpanel menar är nödvändigt om klimatmålen ska nås, är att lantbruket minskar köttproduktionen till förmån för växtbaserat.

År 2021 stod de svenska utsläppen från jordbruksssektorn för 14 procent av Sveriges totala territoriella utsläpp av växthusgaser, främst av metan och lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering och kväveomvandling i jordbruksmarken.

Sektorn släpper även ut koldioxid från energianvändning till bland annat arbetsmaskiner samt uppvärmning av jordbruksbyggnader och spannmålstorkar.

LRF föreslår att staten…

• Snabbt genomför en uppdatering av Livsmedelsstrategin.
• Vidareutvecklar åtgärderna för att uppnå ett fossiloberoende jordbruk.
• Stimulerar gröna investeringar och införa gynnsamma skatteåtgärder för att locka företag att anta hållbara metoder.
• Ökar investeringarna i forskning och utveckling för att främja innovation.
• Maximerar användningen av EU:s jordbrukspolitik som finansieringskälla för den gröna omställningen.
Källa: LRF