Radar

Ensamkommande jobbar mer än svenskfödda

 Ensamkommande asylsökande manifesterar på Medborgarplatsen för att stoppa utvisningarna till Afghanistan.

En majoritet av de ensamkommande som kom till Sverige 2015 och fick uppehållstillstånd har efter sju år i Sverige etablerat sig på arbetsmarknaden, visar statistik från SCB. Sysselsättningen är högre än bland svenskfödda i samma ålder.

2015 sökte över 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Drygt 20 000 av dem bor kvar, visar en ny rapport från SCB.

Drygt 8 av 10 av de ensamkommande pojkar som kom till Sverige 2015 och därefter fick uppehållstillstånd hade arbete 2022, då de var 23 år gamla. Det kan jämföras med svenskfödda unga män i samma ålder, där 66 procent förvärvsarbetar. 

– Vi har kämpat de här åren. Vi har behandlats väldigt illa och brutalt. Myndigheter har bortprioriterat oss men vi har också lyckas skapa ett nätverk, säger Muhammed Ali, ordförande för Ensamkommandes förbund, i Nyhetsmorgon.

Han tror att många lyckats skaffa jobb så snabbt på grund av en hård uppväxt där de tidigt lärt sig ta ansvar.

– Vi har också gjort den här långa och farliga resan. Vi har satsat våra liv på det här, fortsätter han.

En annan orsak till att fler arbetar bland de ensamkommande än bland svenskfödda kan vara att de sistnämnda studerar vidare efter gymnasiet i större utsträckning än förstnämnda.

Den vanligaste sysselsättningen för ensamkommande är arbete inom vård och omsorg. Det gäller både kvinnor och män.

Bland kvinnor är andelen sysselsatta ungefär densamma för kvinnor i gruppen ensamkommande som bland födda i Sverige, 67 procent.

De ensamkommande

Källa: SCB

• År 2015 sökte drygt 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Med det menas barn under 18 år som kom till Sverige utan förälder eller annan vårdnadshavare. Av dessa har lite drygt 13 000 fått uppehållstillstånd som ensamkommande barn och drygt 7 000 fått uppehållstillstånd enligt den så kallade gymnasielagen.
• Båda grupperna dominerades av pojkar med afghanska medborgarskap.
• Bland ensamkommande födda 1999 är det vanligast att ha gått ett yrkesprogram på gymnasiet, men de flesta har inte en gymnasieexamen.
• Knappt sju av tio kvinnor och drygt åtta av tio män (i gruppen födda 1999) var sysselsatta i november 2022.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV