I Sverige jagas rödlistade djurarter. Att en art är rödlistad betyder att den är hotad och behöver skyddas. Bara under år 2021 jagades och dödades i 88 318 individer av hotade djur eller fåglar i Sverige. Hur kan Naturvårdsverket tillåta att sådant får ske? Det skulle jag vilja veta.

Artkrisen i världen är ett faktum. De senaste 50 åren har 69 procent av de vilda ryggradsdjuren försvunnit. Av den totala biomassan däggdjur på planeten består de vilda djuren enbart av 4 procent, resten är människor och tamdjur. I Sverige är idag 23 däggdjursarter och 112 fågelarter rödlistade som ”akut hotade”, ”starkt hotade”, ”sårbara” eller ”nära hotade” (se SLU:s artfakta.se). Ett av fem skäl till arters utdöende är enligt IPBES (FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster) överexploatering, där jakt och fiske ingår.

Vi människor har under lång tid roffat åt oss allt mer av jordens resurser. Vi tränger undan djuren från deras habitat, livsmiljöer. Vi hugger ner deras skogar. Vi dödar dem för att de äter skogen vi vill ha. Vi odlar mat över allt större arealer av marken. När djuren vågar sig dit för att äta blir de dödade av människor med vapen. Med vargen konkurrerar jägare om bytesdjuren. Med sälen konkurrerar fiskeriverksamheten.

I det förorenade Östersjön lever sälar och andra varelser i allt som vi människor släpper ut. Östersjön är världens mest förorenade hav. Vi har skapat otroligt många problem för djurlivet i Östersjön. Och inte nog med det så tömmer människor havet på fisk med enorma trålare. Det är som att dammsuga havet. Hungriga sälar som försöker hitta mat genom att ta fisk från kustfiskarnas nät dödas. 

I början av 1900-talet fanns det ca 180 000 vikare i Östersjön. Nu finns ca 17 000. Det är således inte sälarna som ökat katastrofalt, utan det är människans fiskeriverksamhet. Hur mycket ska sälbeståndet behöva minska för att tillfredsställa människans girighet och viljan att tömma havet på fisk? 

Vikaresälen saknar gynnsam bevarandestatus. Den är hårt drabbad av klimatförändringarna. Den behöver is för att föda sina ungar på. När isarna smälter till följd av de klimatförändringar vi människor bär skulden till krymper sälarnas livsområde. Enligt WWF finns det risk att vikaren försvinner i förtid från Östersjön.

Det finns många fler arter att berätta om, och det finns mycket jakt att kritisera. Jaktkritikerna är en organisation som kämpar mot nöjesjakt och troféjakt i Sverige. Men just idag skriver vi om de rödlistade djuren. Det måste bli ett jaktstopp nu på alla rödlistade arter.

Vi riktar därför en uppmaning till Naturvårdsverket att införa ett omedelbart jaktstopp på alla rödlistade djur i Sverige.

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

Uttern har sedan 2006 ingått i ett åtgärdsprogram för hotade arter. I Sverige finns 130 åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper, och nu kan arbetet med uttern avslutas. Arten är inte längre hotad och kan komma att tas bort från den svenska rödlistan. 

– Glädjande nog har uttern ökat över hela landet. Vår bedömning är att arten är livskraftig, och den kan falla ur rödlistan vid nästa rödlistningstillfälle, säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig vid SLU Artdatabanken i ett pressmeddelande. 

– I dag uppskattas 4 000 uttrar kunna reproducera sig, men vi jobbar med att förbättra inventeringsmetodiken för att kunna göra exaktare beräkningar av populationens storlek. Uttern har också spritt sig till nya områden i Göta- och Svealand, fortsätter han.

Förbud av PCB avgörande

Förbudet mot miljögiftet PCB är den åtgärd som har haft störst inverkan på artens återhämtning. Vägpassager för medelstora däggdjur, som Trafikverket har infört, har också lett till minskad dödlighet för arten:

– Tack vare länsstyrelsernas arbete med åtgärdsprogrammen för hotade arter och övervakning har förutsättningarna för uttrarna förbättrats, säger Weronika Axelsson Linkowski, handläggare på Naturvårdsverkets artenhet.

Andra åtgärder som har syftat till att förbättra utterns livsmiljöer kring vattendrag och våtmarker har också haft en positiv inverkan. Tidigare fanns också jakt på uttern som hotade arten, men sedan 1969 är uttern fredad från jakt. 

– Uttrarna återhämtar sig som de flesta arter, långsamt till en början när de är få och sedan snabbare när de är fler och finns på fler platser, fortsätter Weronika Axelsson Linkowski.