För första gången på 20 år väntas Sveriges utsläpp av växthusgaser att öka. Parallellt ökar ojämlikheten mellan olika samhällsgrupper. 

En ny rapport från Oxfam Sverige och Stockholm Environment institute visar att den rikaste procenten av svenskarna släpper ut nästan 10 gånger så mycket koldioxid som genomsnittet bland de 50 procent med landets lägsta inkomster.

– De rikaste eldar på klimatkrisen medan vanligt folk drabbas hårt. Det är tydligt att alla inte bär samma ansvar för klimatkrisen – och alla har inte heller samma kapacitet att ställa om, säger Hanna Nelson, rapportförfattare och policychef Oxfam Sverige i ett uttalande.

För att Sverige ska ha en chans att klara Parisavtalets mål måste landets utsläpp minska drastiskt – och det krävs en betydligt större minskning från höginkomsttagare, säger Astrid Nilsson Lewis, rapportförfattare och klimatresearcher Oxfam Sverige:

– De rikaste 1 procenten av svenskarnas utsläpp från konsumtion utgör nästan lika mycket utsläpp som alla lastbilar i Sverige. Den gruppen måste minska sina utsläpp med 93 procent inom 7 år.

Samtidigt som de rikaste släpper ut betydligt mer än sin andel av befolkningen släpper alltså låginkomsttagare ut mindre än sin andel. Det är även så att de 50 procent som tjänar minst i Sverige har minskat sina utsläpp per capita mest sedan 1990, visar rapporten.

– Den extrema skillnaden i utsläpp mellan inkomstgrupper är slående, både i Sverige och globalt, säger Astrid Nilsson Lewis.

Dubbel orättvisa

Världens rikaste procent släpper ut lika mycket som fem miljarder människor eller två tredjedelar av jordens befolkning, visar en global rapport från Oxfam som släpptes samtidigt som den svenska rapporten.

– Samtidigt är det sårbara samhällen och människor som lever i fattigdom och utsatthet som redan i dag drabbas hårdast av klimatkrisens konsekvenser. Det är en dubbel orättvisa. Det mänskliga lidandet är enormt och Sverige både kan och måste ta ansvar, fortsätter Astrid Nilsson Lewis.

Regeringen behöver med sin klimatpolitik balansera en ”omedelbar och omfattande omställning och utsläppsminskning med en omfattande omfördelningspolitik som minskar klyftorna och polariseringen”, skriver organisationen, och föreslår bland anat en särskild beskattning av de allra rikaste. 

– Det skulle både minska deras utsläpp och generera finansiering till klimatomställningen. En jämlik och rättvis klimatomställning är också nödvändig för det folkliga stöd som klimatpolitiken behöver, säger Hanna Nelson.

Organisationen uppmanar även regeringen att begränsa tillväxten inom sektorer som skadar klimat och människor, till förmån för satsningar på ekologiskt och socialt hållbara sektorer, exempelvis grön energi och välfärd.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.