Årtionden av varningar från vetenskapen. Tusentals och åter tusentals sidor rapporter. Och tiotals klimatkonferenser under FN:s paraply. Trots det fortsätter världen i helt fel riktning när det gäller klimatet, konstaterar WMO-chefen Petteri Taalas.

– Den nuvarande koncentrationen av växthusgaser gör att vi är på väg mot en temperaturökning långt över Parisavtalets mål i slutet av århundradet, säger han i en kommentar.

– Det kommer att åtföljas av mer extremväder, inklusive intensiv värme och nederbörd, issmältning, en höjning av havsnivån och värme och försurning i haven. De socioekonomiska och miljörelaterade kostnaderna kommer att skjuta i höjden.

Förra året nådde halterna av växthusgaser i atmosfären återigen nya rekordnivåer, enligt WMO:s rapport Greenhouse gas bulletin som följer utvecklingen för de tre stora växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas (dikväveoxid).

Koldioxid är den växthusgas som bidragit mest till den globala uppvärmning vi ser i dag och orsakas av människans förbränning av olja, kol och naturgas. 2022 var koncentrationen av koldioxid 417,9 ppm (miljondelar) och låg för första gången 50 procent över förindustriell nivå. Koncentrationen fortsätter att växa 2023.

– Koldioxid är det största problemet, när den väl har släppts ut i atmosfären så tar det tusentals år innan den försvinner, säger Taalas på en presskonferens.

Koldioxidhalten har minskat vid fyra tillfällen i historien, enligt WMO. Under oljekrisen på 1970-talet, när Sovjetunionen kollapsade på 1990-talet, i samband med finanskrisen 2008 och under pandemins nedstängningar, särskilt under 2020.

– Men eftersom koldioxid har så lång livstid i atmosfären ändrar inte de här kortvariga avvikelserna den stora bilden.

Ökningstakten av koldioxid med 2,2 ppm var dock något lägre än för föregående år och för genomsnittet för decenniet. Det beror enligt WMO med ”största sannolikhet” på naturliga och kortsiktiga variationer.

Ljusglimtar?

Koncentrationen av den näst viktigaste växthusgasen, metan, fortsätter också att öka – med 16 ppb (miljarddelar). När det gäller lustgas var ökningen mellan 2021 och 2022 den högsta som har noterats, 1,4 ppb, enligt rapporten.

Om några veckor börjar COP28 i Dubai. Då ska världens länder stämma av hur det går i kampen mot klimatförändringen och förhoppningen är att toppmötet ska leda till höjda ambitioner. Enligt Parisavtalet ska världen försöka begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader, helst 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Det är viktigt för att undvika de värsta effekterna av klimatförändringen – men i nuläget fortsätter utsläppen att öka och med dem stiger också den globala temperaturen.

Finns det några goda nyheter?, frågar en journalist WMO-chefen på pressträffen.

– Att de största utsläpparna USA och Kina just kommit överens om att samarbeta om klimatet, att vi använder mer och mer förnybar och klimatvänliga energikällor runt om i världen och boomen för elfordon är också lovande, säger Taalas.

– Men vad som spelar roll är vad som händer i den verkliga atmosfären och där ser vi tyvärr inga positiva tecken.

Med 462 röster mot 134 och 30 som avstod ställde sig parlamentet även bakom krav på ökad internationell klimatfinansiering och en allmän utfasning av fossila bränslen ”så snart som möjligt”.

– Det är en extremt viktig markering mot alla världens länder. […] Vi måste inse att vi befinner oss i ett klimatnödläge, säger svenske ledamoten Pär Holmgren (MP) i ett pressmeddelande.

Bland svenskarna röstade M, S, C, L och MP för resolutionen, medan SD och KD röstade emot – de sistnämnda som enda ledamöter från sin partigrupp, kristdemokratiskt konservativa EPP.

Världens koldioxidutsläpp från fossila bränslen väntas öka med 1,1 procent i år, visar Global Carbon Project i sin årliga rapport, som blir ännu en varningslampa för förhandlarna på FN:s pågående klimatmöte i Dubai.

Det kan tyckas lite, men enligt FN:s klimatpanel IPCC måste utsläppen av växthusgaser tvärtom vända nedåt nu om målen i Parisavtalet ska vara inom räckhåll. Minst 43 procent bör utsläppen minska till 2030, jämfört med 2019 års nivå.

Kina och Indien

Framför allt är det i Kina och Indien som årets ökning sker, enligt rapporten.

I Kina ökar utsläppen med 4 procent, vilket delvis kan förklaras med att pandemirestriktionerna fortfarande påverkade landets utsläpp i fjol.

I Indien väntas utsläppen öka med 8,2 procent, främst på grund av ökad efterfrågan på energi som möts med kolkraft, enligt forskarna.

Inom EU däremot ser utsläppen från kol, olja, gas och cementproduktion ut att minska med 7,4 procent. I USA minskar utsläppen med 3 procent, främst på grund av färre kolkraftverk och billigare naturgas.

Samtidigt bedöms utsläppen från den globala flygtrafiken öka kraftigt med motsvarande 28 procent jämfört med i fjol.

Sju år kvar

Med dagens utsläppsnivåer bedömer forskarna att världens återstående koldioxidbudget räcker i omkring sju år om det ska finnas åtminstone 50 procents chans att nå 1,5-gradersmålet.

De globala koldioxidutsläppen från fossila bränslen är nu 6 procent högre än 2015, året då Parisavtalet förhandlades fram.

Fossila bränslen står för 36,8 miljarder ton av totalt 40,9 miljarder ton koldioxid som beräknas släppas ut i år, enligt rapporten som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Earth System Science Data.