Radar

HD river upp friande ”snippadom”

Högsta domstolen river upp den friande domen i det så kallade ”snippamålet” mot en man misstänkt för våldtäkt på en tioårig flicka. Beskedet togs emot med lättnad av offrets mamma.

”En stor sten har lyft. Det känns viktigt för barns rättssäkerhet och för oss som familj, för min dotters själsliga hälsa och tron på rättssamhället”, skriver mamman i ett sms till SVT Halland.

Den åtalade mannen, som är i 50-årsåldern, dömdes i tingsrätten till tre års fängelse för våldtäkt mot barn. Han friades i hovrätten med hänvisning till oklarheter om vad offret, en tioårig flicka, menat med ordet ”snippa”. Fel, anser Högsta domstolen, som på fredagen rev upp domen och slog fast att rättegången ska tas om.

Flickans målsägarbiträde Agneta Carlquist är angelägen om att hovrätten tar upp målet så snart som möjligt för att ge flickan ro.

– Att bli utsatt för det här övergreppet är i sig traumatiserande. Att sedan gå igenom den här cirkusen har varit är belastande för henne, och hon mår väldigt dåligt. Det finns ett svårt lidande som är svårt att sätta sig in i, säger hon.

HD:s beslut innebär att tingsrättens dom ska prövas igen.

– Vi har en tingsrättsdom som är väldigt tydlig och klar. Även hovrätten kom fram till att gärningsmannen hade gjort det här innan man började virra in sig i begreppsanalys av ordet ”snippa”. Alla jurister som har tittat på det här har funnit att övergreppet skett och att det skett med uppsåt, så det finns en samsyn.

Hon betonar dock att den nya prövningen innebär ett blankt blad med nya domare och nya bedömningar.

– Vi får inte på något sätt vara nonchalanta. Vi måste gå in i den nya förhandlingen med ödmjukhet och försöka övertyga hovrätten.

Om fallet

Det så kallade snippamålet handlar om en man i 50-årsåldern som i tingsrätten dömdes till tre års fängelse för två fall av våldtäkt mot barn.
Mannen tillhörde samma församling som den tioåriga flickan och i juni 2021 ska han ha fört in handen innanför hennes trosor och tagit på hennes könsorgan. Halmstads tingsrätt bedömde att mannens handlingar skulle bedömas som våldtäkt.
Även hovrätten för västra Sverige ansåg det bevisat att mannen hade tagit på och i hennes kön, men eftersom flickan haft svårt att förklara vad som egentligen menas med ”snippa” och hur långt mannens fingrar trängt in gick det inte att ”styrka att mannen penetrerat hennes underliv”.
Domstolen skriver att den i brist på besked konsulterade Svensk ordbok som beskriver snippa som ”kvinnans yttre könsorgan”. I och med detta valde hovrätten att fria mannen.
Bakom domslutet stod fyra av hovrättens fem domare.
Fallet uppmärksammades stort och skapade en proteststorm online. Det hölls demonstrationer på flera håll i landet och kritik framfördes också bland annat av jurister och FN-organet Unicef.
Källa: TT

Radar

Ensamkommande jobbar mer än svenskfödda

 Ensamkommande asylsökande manifesterar på Medborgarplatsen för att stoppa utvisningarna till Afghanistan.

En majoritet av de ensamkommande som kom till Sverige 2015 och fick uppehållstillstånd har efter sju år i Sverige etablerat sig på arbetsmarknaden, visar statistik från SCB. Sysselsättningen är högre än bland svenskfödda i samma ålder.

2015 sökte över 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Drygt 20 000 av dem bor kvar, visar en ny rapport från SCB.

Drygt 8 av 10 av de ensamkommande pojkar som kom till Sverige 2015 och därefter fick uppehållstillstånd hade arbete 2022, då de var 23 år gamla. Det kan jämföras med svenskfödda unga män i samma ålder, där 66 procent förvärvsarbetar. 

– Vi har kämpat de här åren. Vi har behandlats väldigt illa och brutalt. Myndigheter har bortprioriterat oss men vi har också lyckas skapa ett nätverk, säger Muhammed Ali, ordförande för Ensamkommandes förbund, i Nyhetsmorgon.

Han tror att många lyckats skaffa jobb så snabbt på grund av en hård uppväxt där de tidigt lärt sig ta ansvar.

– Vi har också gjort den här långa och farliga resan. Vi har satsat våra liv på det här, fortsätter han.

En annan orsak till att fler arbetar bland de ensamkommande än bland svenskfödda kan vara att de sistnämnda studerar vidare efter gymnasiet i större utsträckning än förstnämnda.

Den vanligaste sysselsättningen för ensamkommande är arbete inom vård och omsorg. Det gäller både kvinnor och män.

Bland kvinnor är andelen sysselsatta ungefär densamma för kvinnor i gruppen ensamkommande som bland födda i Sverige, 67 procent.

De ensamkommande

Källa: SCB

• År 2015 sökte drygt 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Med det menas barn under 18 år som kom till Sverige utan förälder eller annan vårdnadshavare. Av dessa har lite drygt 13 000 fått uppehållstillstånd som ensamkommande barn och drygt 7 000 fått uppehållstillstånd enligt den så kallade gymnasielagen.
• Båda grupperna dominerades av pojkar med afghanska medborgarskap.
• Bland ensamkommande födda 1999 är det vanligast att ha gått ett yrkesprogram på gymnasiet, men de flesta har inte en gymnasieexamen.
• Knappt sju av tio kvinnor och drygt åtta av tio män (i gruppen födda 1999) var sysselsatta i november 2022.

Radar

Granbarkborre angriper ny trädart: ”Förbryllade”

Resultatet av granbarkborrars framfart.

Ungefär 35 tallar i Östhammars kommun har dött efter att ha angripits av granbarkborrar, enligt Skogsstyrelsen. Det är första gången som angrepp av skadedjuret konstaterats på levande tallar av arten contorta.

Enligt Skogsstyrelsen har granbarkborren haft svårt att föröka sig i contortatallarna. Granar och vanliga tallar i närheten har inte angripits.

Nu utreder Skogsstyrelsen omfattningen av angreppen.

– Vi vet ännu inte vad detta beror på och varför insekten inte valt de granar som står alldeles intill. Vi är mycket förbryllade över hur granbarkborren beter sig här och försöker nu få in mer information och undersöker området för att kartlägga omfattningen, säger Patrik Karlsson, Skogsstyrelsens sakkunnige på insekts- och svampskador i ett pressmeddelande.

Skogsägare med contortatallar i sitt bestånd uppmanas att hålla extra koll efter döda träd i sitt bestånd.

Contortatall är ett nordamerikanskt trädslag som införts till Sverige de senaste decennierna då de växer snabbare än den inhemska tallen.

Så skadar granbarkborren träden. Grafik: Anders Humlebo/TT

Fakta: Granbarkborre


Det finns cirka 90 arter av barkborrar i Sverige, varav nästan 30 kan leva på gran. Den som gör stor skada är den åttatandade barkborren, som blir cirka fyra millimeter lång.
Tänderna är egentligen taggar, fyra på varje sida av borren.
Vindfällda granar är skadeinsektens lättaste ”byte”. Även levande träd kan angripas om de är torra eller försvagade på annat sätt. Borren kan dofta sig till granar som är stressade.
Granens försvar vid ett angrepp är att försöka ”dränka” inkräktarna i kåda.
De viktigaste åtgärderna mot barkborren är att inte plantera gran på olämplig, för torr mark, och att snabbt köra ut vindfällen eller andra angripna träd ur skogen.
Källa: Skogsstyrelsen, SLU.