Redan under 2030-talet uppskattas jorden passera 1,5 graders ökning av medeltemperaturen, och med de klimatplaner som har lagts i världen är vi på väg mot mellan två och tre graders uppvärmning vid nästa sekelskifte. Detta enligt Sveriges kontaktperson för FN:s klimatpanel IPCC, Markku Rummukainen. 

Vid två graders uppvärmning beräknas 99 procent av världens korallrev försvinna, skördar kommer att minska och kustnära samhällen bli obeboeliga. Men vad betyder det i människoliv räknat? 

Forskare från University of Western Ontario har räknat på just detta i en ny studie. De kommer fram till att två graders högre medeltemperatur kan innebära att en miljard människor får sätta livet till under det kommande århundradet. Detta till följd av extremväder som hetta, stormar och översvämningar, sjukdomar, uteblivna skördar, torka och så vidare.

Forskarna skriver: ”Om uppvärmningen når eller överskrider två grader under detta århundrade kommer främst rika människor att vara ansvariga för att döda ungefär en miljard i huvudsak fattiga människor genom människoskapad global uppvärmning, vilket är jämförbart med oavsiktligt eller oaktsamt dråp”.

– En sådan massdöd är naturligtvis oacceptabel, säger studiens huvudförfattare Joshua Pearce i ett uttalande.

Beräkningarna bygger på data från 180 tidigare vetenskapliga studier. Forskarna landar i en uppskattning de kallar 1000-tons-regeln, som innebär att var tusende ton fossil koldioxid som släpps ut leder till en persons framtida död. Det är just en uppskattning; den faktiska siffran kan vara en tiondel så stor eller tio gånger större, skriver forskarna.

– Oavsett vilket så är poängen att vi måste agera kristallklar, säger Joshua Pearce.

Enhet som alla kan förstå

Som jämförelse släppte Sverige i fjol ut drygt 45 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket med forskarnas 1000-tonsregel skulle motsvara 45 000 människoliv. 

– När klimatforskare talar om ppm koldioxid [enhet för koncentrationen av koldioxid i atmosfären] betyder det inte något för de flesta människor. Ett fåtal graders högre medeltemperatur är inte heller intuitivt, medan antal människoliv är något som vi alla kan förstå, säger Joshua Pearce.

Vad som krävs enligt forskaren, vars expertområde är energipolitik, är flera saker: 

Att vi sparar på energin och använder energin på ett effektivare sätt – inom industrin, hushåll, städer med mera.

Att vi ersätter kol, olja och naturgas med elektricitet och vätgas från förnyelsebara energikällor. 

Att vi både arbetar fram teknologier för att avskilja och samla in koldioxid och att naturliga metoder som regenerativt jordbruk tas i bruk. 

Att vi ersätter ekonomiskt stöd till fossilindustrin med att beskatta utsläpp.

– Global uppvärmning är en fråga om liv och död för en miljard människor. Nästan alla, oavsett ålder, kulturell eller etnisk bakgrund, kön eller ekonomi, är överens om att människoliv är värdefulla. Därför måste energiomställningen ske mycket fortare och starta nu, säger Joshua Pearce.

Med 462 röster mot 134 och 30 som avstod ställde sig parlamentet även bakom krav på ökad internationell klimatfinansiering och en allmän utfasning av fossila bränslen ”så snart som möjligt”.

– Det är en extremt viktig markering mot alla världens länder. […] Vi måste inse att vi befinner oss i ett klimatnödläge, säger svenske ledamoten Pär Holmgren (MP) i ett pressmeddelande.

Bland svenskarna röstade M, S, C, L och MP för resolutionen, medan SD och KD röstade emot – de sistnämnda som enda ledamöter från sin partigrupp, kristdemokratiskt konservativa EPP.

Årtionden av varningar från vetenskapen. Tusentals och åter tusentals sidor rapporter. Och tiotals klimatkonferenser under FN:s paraply. Trots det fortsätter världen i helt fel riktning när det gäller klimatet, konstaterar WMO-chefen Petteri Taalas.

– Den nuvarande koncentrationen av växthusgaser gör att vi är på väg mot en temperaturökning långt över Parisavtalets mål i slutet av århundradet, säger han i en kommentar.

– Det kommer att åtföljas av mer extremväder, inklusive intensiv värme och nederbörd, issmältning, en höjning av havsnivån och värme och försurning i haven. De socioekonomiska och miljörelaterade kostnaderna kommer att skjuta i höjden.

Förra året nådde halterna av växthusgaser i atmosfären återigen nya rekordnivåer, enligt WMO:s rapport Greenhouse gas bulletin som följer utvecklingen för de tre stora växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas (dikväveoxid).

Koldioxid är den växthusgas som bidragit mest till den globala uppvärmning vi ser i dag och orsakas av människans förbränning av olja, kol och naturgas. 2022 var koncentrationen av koldioxid 417,9 ppm (miljondelar) och låg för första gången 50 procent över förindustriell nivå. Koncentrationen fortsätter att växa 2023.

– Koldioxid är det största problemet, när den väl har släppts ut i atmosfären så tar det tusentals år innan den försvinner, säger Taalas på en presskonferens.

Koldioxidhalten har minskat vid fyra tillfällen i historien, enligt WMO. Under oljekrisen på 1970-talet, när Sovjetunionen kollapsade på 1990-talet, i samband med finanskrisen 2008 och under pandemins nedstängningar, särskilt under 2020.

– Men eftersom koldioxid har så lång livstid i atmosfären ändrar inte de här kortvariga avvikelserna den stora bilden.

Ökningstakten av koldioxid med 2,2 ppm var dock något lägre än för föregående år och för genomsnittet för decenniet. Det beror enligt WMO med ”största sannolikhet” på naturliga och kortsiktiga variationer.

Ljusglimtar?

Koncentrationen av den näst viktigaste växthusgasen, metan, fortsätter också att öka – med 16 ppb (miljarddelar). När det gäller lustgas var ökningen mellan 2021 och 2022 den högsta som har noterats, 1,4 ppb, enligt rapporten.

Om några veckor börjar COP28 i Dubai. Då ska världens länder stämma av hur det går i kampen mot klimatförändringen och förhoppningen är att toppmötet ska leda till höjda ambitioner. Enligt Parisavtalet ska världen försöka begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader, helst 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Det är viktigt för att undvika de värsta effekterna av klimatförändringen – men i nuläget fortsätter utsläppen att öka och med dem stiger också den globala temperaturen.

Finns det några goda nyheter?, frågar en journalist WMO-chefen på pressträffen.

– Att de största utsläpparna USA och Kina just kommit överens om att samarbeta om klimatet, att vi använder mer och mer förnybar och klimatvänliga energikällor runt om i världen och boomen för elfordon är också lovande, säger Taalas.

– Men vad som spelar roll är vad som händer i den verkliga atmosfären och där ser vi tyvärr inga positiva tecken.