Tiotusentals människor i Sverige beräknas vara hemlösa och i de tuffa ekonomiska tider som råder oroas hjälporganisationer över att gruppen växer.

I grannlandet Finland är trenden den motsatta. I slutet av 1980-talet beräknades nära 20 000 personer vara hemlösa i Finland, framför allt i större städer som Helsingfors.

– Då var tillfälliga boenden som exempelvis härbärgen lösningen på hemlösheten, säger Juha Kaakinen som i nära tio år var vd för Y-stiftelsen, en verksamhet i Finland som erbjuder hyresbostäder till bostadslösa.

Från att ha haft ett mer traditionellt angreppssätt kring hemlöshet där en egen bostad setts som det slutgiltiga målet anammade Finland en ny strategi 2008.

”Politisk konsensus”

Juha Kaakinen beskriver det som en ”finländsk version” av den amerikanska modellen ”housing first” (i Sverige kallad ”bostad först”) som kortfattat går ut på att boendet är steg ett och en förutsättning för att kunna lösa andra problem i livet.

– Om du vill avskaffa hemlösheten så måste man kunna erbjuda permanenta boendelösningar till personer som är bostadslösa – utan några förutbestämda villkor om att man ska vara exempelvis drogfri.

Finland började renovera sina härbärgen och andra tillfälliga boenden och gjorde om dem till mer permanenta bostäder. Skiftet 2008 beskrivs av miljödepartementet som ”ett genombrott” när det handlar om att se till att människor inte hamnar i långvarig hemlöshet. Mellan 2008 och 2015 minskade den gruppen med 35 procent.

– Det har funnits bred politisk konsensus i den här frågan sedan 2008, även om vi har haft flera olika regeringar. Alla har varit överens om att fortsätta satsningarna för att avskaffa hemlösheten, säger Juha Kaakinen.

Sverige omsprunget

De senaste decennierna har Finlands hemlöshet stadigt gått ner och sedan 2008 har den mer än halverats. I 2022 års undersökning från den finländska myndigheten ARA var 3 686 personer hemlösa, en minskning med sju procent från året innan. De allra flesta, omkring 70 procent, bodde tillfälligt hos vänner eller familj.

Sverige å sin sida har halkat efter flera av sina grannländer. Både Norge, Danmark och Finland sneglade en gång i tiden hitåt, menar Marcus Knutagård, docent i socialt arbete vid Socialhögskolan vid Lunds universitet.

– I Finland interagerar man på alla nivåer – stat, region, kommun – där fokuset är just på bostäder. Det har gjort att flera tusen bostäder tagits fram, vilket minskat deras hemlöshet kraftigt, säger han.

Finland har både varit bättre på att bygga bostäder men även bostäder med billigare hyror, förklarar Marcus Knutagård.

– I Sverige har vi inte tagit tag i behovet av just bostäder. Tittar man på bostadsutvecklingen, även om man byggt ikapp till viss del, så har det varit bostäder som inte efterfrågas av dem som behöver bostäder.

Tydligt mål

Sedan i fjol har Sverige en nationell hemlöshetsstrategi. Det övergripande målet är att minska antalet hemlösa men också förebygga att människor ens hamnar där.

I Finland har man gått ett steg längre och satt ett slutdatum för hemlösheten: Ingen ska vara bostadslös 2027.

Är det realistiskt? Juha Kaakinen anser det:

– I Sverige har vi inte tagit tag i behovet av just bostäder. Tittar man på bostadsutvecklingen, även om man byggt ikapp till viss del, så har det varit bostäder som inte efterfrågas av dem som behöver bostäder.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.