Det är välkänt att pandemin slog hårdare mot vissa grupper än andra, men har varit svårt att mäta de bredare konsekvenserna. Nu har forskare även mätt indirekta effekter av pandemin, som beskriver allmän hälsa, ekonomiska påfrestningar och tillgång till vård. De undersökte hur de negativa effekterna påverkade människor av olika kön, med olika inkomst, utbildning och härkomst. 

– Våra resultat bekräftar att pandemins bördor inte drabbade Sverige på ett jämlikt sätt. Socialt utsatta individer hade högre risk inte bara att bli allvarligt sjuka eller dö av covid-19, utan även att lida av fallande inkomster, förlora jobbet, inte få en cancerdiagnos eller vänta på en operation, säger Adam Altmejd, en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.

Studien baseras på data för hela Sveriges befolkning, och visar att pandemin förstärkte befintlig ojämlikhet men även skapade nya sociala ojämlikheter.

– Trögheterna i ojämlikheten är särskilt slående. Vår forskning understryker att ojämlikheten är väldigt envis, och genomsyrade samhället till och med under en stor och kaotisk kris som drabbade Sverige oväntat och hade sina rötter långt utanför vårt land, säger Olof Östergren, medförfattare till studien.

Den vetenskapliga artikeln Inequality and COVID-19 in Sweden: Relative risks of nine bad life events, by four social gradients, in pandemic vs. pre-pandemic years är publicerad i PNAS och går att läsa här.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

I maj stoppade Tullverket i Göteborg en sändning från Dubai där 113 av de 400 produkterna innehöll lyral eller lilial, två syntetiska parfymingredienser som är totalförbjudna inom EU eftersom de är starkt allergiframkallande.

– Det är oroväckande att varningen för de här farliga ämnena inte har nått fram till de som importerar eller köper skönhetsprodukter från länder utanför EU, säger Martin Petersson, sakkunnig på Tullverket, i ett pressmeddelande.

Under första halvåret i år stoppade Tullverket drygt 5,8 ton misstänkt farliga skönhetsprodukter. Det handlar om allt ifrån parfymer till babypuder, hudblekningsprodukter och lösögonfransar.