Lågutbildade, fattiga och utomeuropeiska invandrare drabbades hårdast av covid-19-pandemin – inte bara av allvarlig sjukdom och död, utan även sämre tillgång till sjukvård och ekonomiska ansträngningar. Det visar en ny studie från Stockholms universitet.
Det är välkänt att pandemin slog hårdare mot vissa grupper än andra, men har varit svårt att mäta de bredare konsekvenserna. Nu har forskare även mätt indirekta effekter av pandemin, som beskriver allmän hälsa, ekonomiska påfrestningar och tillgång till vård. De undersökte hur de negativa effekterna påverkade människor av olika kön, med olika inkomst, utbildning och härkomst.
– Våra resultat bekräftar att pandemins bördor inte drabbade Sverige på ett jämlikt sätt. Socialt utsatta individer hade högre risk inte bara att bli allvarligt sjuka eller dö av covid-19, utan även att lida av fallande inkomster, förlora jobbet, inte få en cancerdiagnos eller vänta på en operation, säger Adam Altmejd, en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.
Studien baseras på data för hela Sveriges befolkning, och visar att pandemin förstärkte befintlig ojämlikhet men även skapade nya sociala ojämlikheter.
– Trögheterna i ojämlikheten är särskilt slående. Vår forskning understryker att ojämlikheten är väldigt envis, och genomsyrade samhället till och med under en stor och kaotisk kris som drabbade Sverige oväntat och hade sina rötter långt utanför vårt land, säger Olof Östergren, medförfattare till studien.
Den vetenskapliga artikeln Inequality and COVID-19 in Sweden: Relative risks of nine bad life events, by four social gradients, in pandemic vs. pre-pandemic years är publicerad i PNAS och går att läsa här.
