Många försöker göra hållbara val i mataffären – men vad betyder det egentligen? Klimatsmart tänker kanske många. Men viktigare hållbarhetsfrågor för svenskarna är den egna hälsan, social rättvisa och djurhållning. Det visar en ny Sifoundersökning genomförd på uppdrag av Consupedia, ett företag som skapat en databas med hållbarhetsinformation för matvaror.

– Vi har levt i en dimma av lyx sedan 80-talet där vi har tärt på jordens resurser – men det handlar inte bara om klimatet, utan även om hur producenter har exploaterat och förtryckt människor, behandlat djur illa, nyttjat barnarbete, använt bekämpningsmedel och stört den biologiska mångfalden. Om man inte tar hänsyn till alla dessa faktorer så är det inte hållbarhet på riktigt, säger Roberto Rufo Gonzalez, grundare av Consupedia i ett uttalande.

Olika grupper i samhället skiljer sig i sin syn på hållbar matkonsumtion, visar undersökningen. Kvinnor, äldre och akademiker är de mest hållbarhetsmedvetna matkonsumenterna. Malmöbor rankar social rättvisa som viktigast, medan stockholmare och göteborgare prioriterar den egna hälsan högst. 

– Medvetandegraden om den omställning som behöver göras har blivit större de senaste åren, men det är egentligen konstigt att vi i princip bara mäter en av alla de olika hållbarhetsaspekterna som är viktiga för en bättre värld. Konsumenterna tycker bevisligen att andra aspekter är minst lika viktiga som just klimatet, säger Roberto Rufo Gonzalez.

Livsmedelsproduktionen står för omkring en fjärdedel av alla klimatutsläpp i världen och en vanlig skollunch ger utsläpp på omkring 1,8 kilo koldioxidekvivalenter. Ska eleverna äta inom planetens gränser bör den siffran vara dryga fjärdedelen eller 0,5 kilo.

För femte året i rad deltar skolor i hela landet i en temavecka där eleverna får äta inom planetens gränser. Temat för årets klimatvecka, som just nu äger rum, är ”favoriter”, som betyder att kockarna har använt rätter som barnen gillar och modifierat dem till att möta klimatbudgeten.

– Smakupplevelsen och hälsan är lika viktiga som klimat- och hållbarhetshänsynen när det gäller skolmat. För den mest klimatsmarta maten är den som når barnens magar och inte soptunnan, så vi har verkligen jobbat för att hitta de där favoritrecepten för årets klimatvecka, säger Ann Rebenstam, projektledare för klimatveckan som initierats av livsmedelsföretaget Orkla Food solutions i ett pressmeddelande.

Växtbaserat kan minska utsläpp med 90 procent

På menyn finns tacokryddad färsgratäng, pulled chiligryta, lasagne och en färssoppa med paprika och kanel skapad av Caterine Larsson, kock på Mariebergsskolan i Örebro kommun.

– Att skapa mat som både är klimatsmart och smakar fantastiskt är en passion för mig. Det går att vara klimatsmart med så enkla knep. Vi använder till exempel ofta växtbaserad färs istället för köttfärs, säger hon.

Klimatavtrycket från växtbaserade livsmedel är i genomsnitt endast en tiondel av animaliska, visar en nyligen publicerad metaanalys som omfattar över 500 vetenskapliga studier.

Rätterna som serverades under skolornas klimatvecka är veganska eller laktovegetariska (innehåller mejeriprodukter).

Elektrifieringen kräver snabbt ökande utvinning av ämnen som är eller riskerar att bli bristämnen, däribland litium och nickel, samt så kallade konfliktmetaller som kobolt. Kobolt kallas ibland ”blodsmineral”, eftersom brytningen är förenad med livsfarliga arbetsförhållanden. 

Det finns med andra ord flera skäl att söka andra ämnen för världens batteribehov. En svårighet är att lagra tillräckligt mycket energi i batteriet. 

Nu har svenska Northvolt skapat battericeller utan konfliktmineral med ett energiinnehåll på 160 wattimmar per kilo, vilket är en bit i från dagens litiumjonbatterier som ligger på över 200 wattimmar per kilo – men samtidigt nästan dubbelt så högt som tidigare lösningar, uppger Northvolt i Dagens nyheter. 

– De här batterierna är tänkta för energilagring, som till exempel är ett sätt att göra vindkraftverk och solceller till ännu mer attraktiva energikällor. Våra celler blir billigare och klarar mer hetta – det är bra för marknader som Indien, Mellanöstern och Afrika, säger Anders Thor, global kommunikationschef på Northvolt till tidningen.

I de nya batterierna har litium, nickel, mangan och kobolt ersatts med ett salt som kallas preussiskt vitt och består av järn, kväve, natrium och kol – vanliga grundämnen vars brytning inte är begränsade till ett fåtal platser på jorden, som är fallet med litium.

De första natriumjonbatterierna kommer att nå kunder under nästa år.

Någon lösning för bilbatterier har Northvolt dock inte i dag.

– Vi kommer att fortsätta forska kring ett natriumbatteri även för fordon, men det ligger ett antal år framåt, säger Anders Thor till DN.