Radar

Ökning av cancer i Sverige efter Tjernobylolyckan

Efter Tjernobylolyckan konstaterades förhöjda halter av cesium i insjöfisk, vilda bär, svamp och vilda djur.

Efter att ha följt upp samtliga drygt 2 miljoner svenskar som påverkats av radioaktivt nedfall från Tjernobylolyckan 1986 konstaterar forskare en svag ökning i olika cancerformer.

2,2 miljoner människor bor i de nio svenska län som har utsatts för strålning från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Invånarna kan ha fått i sig olika stråldosnivåer dels genom kontaminerad mat och dels via nedfallet på marken.

I en långtidsuppföljning som sträcker sig fram till 2020 har forskare med hjälp av det nationella cancerregistret undersökt förekomsten av olika cancerformer efter olyckan. Resultatet visar en svag ökning av cancer i tjocktarmen, bukpottkörteln och magsäcken hos män och en viss ökning av lymfkörtelcancer hos kvinnor.

Men de påvisade sambanden betyder inte att man säkert kan säga att det är strålningen som är orsaken till ökningen i cancer, enligt Martin Tondel, forskare i arbets- och miljömedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.

– Men studier efter kärnkraftsolyckor är mycket viktiga för att vinna mer kunskap om strålning och cancer och för att utveckla forskningsmetoder. Vi har till exempel identifierat att livsstilen som jägare kan ha spelat roll för våra resultat, vilket gör att vi kommer att kunna få fram ännu säkrare slutsatser i framtida studier, säger han i ett pressmeddelande.

Studien Dose–response analysis of protracted absorbed organ dose and site-specific cancer incidence in Sweden after the Chernobyl nuclear power plant accident går att läsa här

Höga halter cesium i vildsvin

Nedfallet över Sverige efter Tjernobylolyckan innehöll ett stort antal olika radioaktiva ämnen, till exempel jod-131, cesium-137 och cesium-134. 

Särskilt utsatta för nedfallet blev Västerbotten, Västernorrland och delar av Jämtland, Gävleborg och Uppland.

Strålsäkerhetsmyndighetens miljöövervakningsprogram följer halterna av radioaktiva ämnen i miljön. Idag mäter myndigheten främst cesium 137 från Tjernobylolyckan. Det beror på att de andra ämnena från olyckan har en betydligt kortare halveringstid och nu har försvunnit. Cesium 137 har däremot en halveringstid på cirka 30 år och finns därför fortfarande kvar i miljön.

Strålsäkerhetsmyndigheten provtar regelbundet bland annat mjölk, dricksvatten och blandad kost för att kontrollera halterna av cesium. Halterna är i dag mycket låga och minskar med tiden.

De högsta halterna hittas i dag i vildsvin i de nedfallsdrabbade områdena.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

Radar

6 av 10 jobbar hemma trots sjukdom

Kvinnor är överrepresenterade bland de som jobbar trots sjukdom, visar en ny undersökning.

Har du tid att vara sjuk? För många kontorsarbetande svenskar är svaret nej. 58 procent arbetar hemifrån när de egentligen är sjuka, enligt en ny Novusundersökning, och vanligaste orsaken är att arbetsbelastningen blir för stor när de kommer tillbaka.

– Att inte ha en genomarbetad strategi för den digitala och fysiska arbetsplatsen kan medföra en fara för människors välmående och hälsa. Utöver att man jobbar fast man är sjuk så upplever var tionde svensk att de blir mer nedstämda av att jobba hemifrån, säger Andreas Thorling, vd på serviceföretaget ISS Sverige, som beställt Novus-undersökningen.

Den vanligaste anledningen till att svenska kontorsarbetare jobbar sjuka är att arbetsbelastningen annars blir för stor när de kommer tillbaka. 4 av 10 uppger att de arbetar trots sjukdom för att inte förlora pengar, och var tionde uppger att de förväntas arbeta hemma trots sjukdom.

Kvinnor är överrepresenterade bland de som hemmaarbetar sjuka. 

1050 slumpmässigt utvalda personer i åldern 18–79 deltog i undersökningen, som genomfördes i form av en webbenkät.

Att jobba sjuk, så kallad sjuknärvaro, har blivit svårare att upptäcka sedan distansarbetet slog igenom på bred front, enligt en tidigare undersökning riktad till 300 HR-chefer. 64 procent av dem oroar sig för risker som sjuknärvaron kan föra med sig, exempelvis att missa tecken på mer allvarlig ohälsa.

Mer ur undersökningen om distansarbete

• När svenskarna tillfrågades vad de främsta fördelarna med att jobba på kontor är svarade fler än åtta av tio att det är umgänget med kollegorna

• Nästan fyra av tio känner sig mindre stimulerade när de jobbar hemifrån

• Elva procent känner sig mer nedstämda

• Sex av tio kvinnor uppger att de blir mindre stressade av att jobba hemifrån. 48 procent av männen håller med.

Källa: Arbetspusslet, rapport från ISS som arbetar med service för bland annat kontor, industrilokaler och sjukhus.

Radar

Batteri utan konfliktmineral snart på marknaden

Natriumjonbatterierna är tänkta för energilagring vid exempelvis vindkraftverk.

Svenska Northvolt har skapat ett batteri som varken innehåller konfliktmetaller som kobolt eller bristämnen som nickel. Nästa år kommer det att finnas till försäljning.

Elektrifieringen kräver snabbt ökande utvinning av ämnen som är eller riskerar att bli bristämnen, däribland litium och nickel, samt så kallade konfliktmetaller som kobolt. Kobolt kallas ibland ”blodsmineral”, eftersom brytningen är förenad med livsfarliga arbetsförhållanden. 

Det finns med andra ord flera skäl att söka andra ämnen för världens batteribehov. En svårighet är att lagra tillräckligt mycket energi i batteriet. 

Nu har svenska Northvolt skapat battericeller utan konfliktmineral med ett energiinnehåll på 160 wattimmar per kilo, vilket är en bit i från dagens litiumjonbatterier som ligger på över 200 wattimmar per kilo – men samtidigt nästan dubbelt så högt som tidigare lösningar, uppger Northvolt i Dagens nyheter

– De här batterierna är tänkta för energilagring, som till exempel är ett sätt att göra vindkraftverk och solceller till ännu mer attraktiva energikällor. Våra celler blir billigare och klarar mer hetta – det är bra för marknader som Indien, Mellanöstern och Afrika, säger Anders Thor, global kommunikationschef på Northvolt till tidningen.

I de nya batterierna har litium, nickel, mangan och kobolt ersatts med ett salt som kallas preussiskt vitt och består av järn, kväve, natrium och kol – vanliga grundämnen vars brytning inte är begränsade till ett fåtal platser på jorden, som är fallet med litium.

De första natriumjonbatterierna kommer att nå kunder under nästa år.

Någon lösning för bilbatterier har Northvolt dock inte i dag.

– Vi kommer att fortsätta forska kring ett natriumbatteri även för fordon, men det ligger ett antal år framåt, säger Anders Thor till DN.