Klimatomställningen ställer nya krav på framtidens arkitekter. Därför förändrar högskolan Chalmers hela kandidatprogrammet i arkitektur, så varje kurs genomsyras av hållbarhet.
– Vi har inte tid att bara prata utmaningar. Vi behöver föra in hållbarhet som en naturlig del för varje student och nu går vi från att enbart diskutera utmaningar till handling, säger Meta Berghauser Pont, programansvarig för arkitekturprogrammet till tidningen Arkitekten.
Branschen efterfrågar i dag mer praktisk kunskap om hållbarhet än tidigare. Därför räcker det inte med bara en separat kurs i hållbarhet, menar Meta Berghauser Pont.
– Det måste vara en viktig del av hela utbildningen och vi kommer att se till att många olika aspekter av hållbarhet täcks under utbildningens gång. Det kan vara allt från social hållbarhet till exempelvis materialhantering, säger hon i ett pressmeddelande.
I varje kurs får studenterna i uppgift att väva in ett delområde kopplat till hållbarhet i sina designlösningar. Det kan handla om exempelvis ventilation eller temperatur i ett rum, eller om att klimatanpassa en utemiljö så att den kan hantera större mängder regn.
Ett krav som arkitekterna möter oftare i dag är att återanvända och omvandla befintliga byggnader, menar Meta Berghauser Pont.
– Därför kommer det även att finnas kurser där vi fokuserar på hur man gör det på ett både hållbart och estetiskt intressant sätt, hur vi kan klimatanpassa och återanvända istället för att bygga nytt. Dessa förändringar kommer göra att framtidens arkitekter kommer att vara mer säkra på hur man kan bidra till ett mer hållbart samhälle, säger hon.
Även på Umeå universitet, som har Sveriges yngsta arkitektutbildning är hållbarhet en del i alla designkurser, säger Sara Thor, ställföreträdande prefekt och lärare vid Arkitekthögskolan till tidningen Arkitekten:
– Vi arbetar för tillfället med en revision av arkitektprogrammet där hållbarhet diskuteras som en ännu mer integrerad del. Vi arbetar mycket med sociala aspekter, återbruk av byggnader, material och cirkularitet samt hur vi förhåller oss till jordens resurser och inte bara om att bygga med trä i stället för betong, som ett exempel. Det är mer övergripande och ställer frågor kring hur vi relaterar till våra befintliga samhällen, landskap och ekosystem.
