Radar

6 av 10 jobbar hemma trots sjukdom

Kvinnor är överrepresenterade bland de som jobbar trots sjukdom, visar en ny undersökning.

Har du tid att vara sjuk? För många kontorsarbetande svenskar är svaret nej. 58 procent arbetar hemifrån när de egentligen är sjuka, enligt en ny Novusundersökning, och vanligaste orsaken är att arbetsbelastningen blir för stor när de kommer tillbaka.

– Att inte ha en genomarbetad strategi för den digitala och fysiska arbetsplatsen kan medföra en fara för människors välmående och hälsa. Utöver att man jobbar fast man är sjuk så upplever var tionde svensk att de blir mer nedstämda av att jobba hemifrån, säger Andreas Thorling, vd på serviceföretaget ISS Sverige, som beställt Novus-undersökningen.

Den vanligaste anledningen till att svenska kontorsarbetare jobbar sjuka är att arbetsbelastningen annars blir för stor när de kommer tillbaka. 4 av 10 uppger att de arbetar trots sjukdom för att inte förlora pengar, och var tionde uppger att de förväntas arbeta hemma trots sjukdom.

Kvinnor är överrepresenterade bland de som hemmaarbetar sjuka. 

1050 slumpmässigt utvalda personer i åldern 18–79 deltog i undersökningen, som genomfördes i form av en webbenkät.

Att jobba sjuk, så kallad sjuknärvaro, har blivit svårare att upptäcka sedan distansarbetet slog igenom på bred front, enligt en tidigare undersökning riktad till 300 HR-chefer. 64 procent av dem oroar sig för risker som sjuknärvaron kan föra med sig, exempelvis att missa tecken på mer allvarlig ohälsa.

Mer ur undersökningen om distansarbete

• När svenskarna tillfrågades vad de främsta fördelarna med att jobba på kontor är svarade fler än åtta av tio att det är umgänget med kollegorna

• Nästan fyra av tio känner sig mindre stimulerade när de jobbar hemifrån

• Elva procent känner sig mer nedstämda

• Sex av tio kvinnor uppger att de blir mindre stressade av att jobba hemifrån. 48 procent av männen håller med.

Källa: Arbetspusslet, rapport från ISS som arbetar med service för bland annat kontor, industrilokaler och sjukhus.

Radar

Hälsoskadlig parfym importeras

Hälsofarliga skönhetsprodukter fortsätter att flöda in på den svenska marknaden, varnar Tullverket – trots att de är förbjudna.

I maj stoppade Tullverket i Göteborg en sändning från Dubai där 113 av de 400 produkterna innehöll lyral eller lilial, två syntetiska parfymingredienser som är totalförbjudna inom EU eftersom de är starkt allergiframkallande.

– Det är oroväckande att varningen för de här farliga ämnena inte har nått fram till de som importerar eller köper skönhetsprodukter från länder utanför EU, säger Martin Petersson, sakkunnig på Tullverket, i ett pressmeddelande.

Under första halvåret i år stoppade Tullverket drygt 5,8 ton misstänkt farliga skönhetsprodukter. Det handlar om allt ifrån parfymer till babypuder, hudblekningsprodukter och lösögonfransar.

Radar

Pandemin förstärkte social ojämlikhet

Lågutbildade, fattiga och utomeuropeiska invandrare drabbades hårdast av covid-19-pandemin – inte bara av allvarlig sjukdom och död, utan även sämre tillgång till sjukvård och ekonomiska ansträngningar. Det visar en ny studie från Stockholms universitet.

Det är välkänt att pandemin slog hårdare mot vissa grupper än andra, men har varit svårt att mäta de bredare konsekvenserna. Nu har forskare även mätt indirekta effekter av pandemin, som beskriver allmän hälsa, ekonomiska påfrestningar och tillgång till vård. De undersökte hur de negativa effekterna påverkade människor av olika kön, med olika inkomst, utbildning och härkomst. 

– Våra resultat bekräftar att pandemins bördor inte drabbade Sverige på ett jämlikt sätt. Socialt utsatta individer hade högre risk inte bara att bli allvarligt sjuka eller dö av covid-19, utan även att lida av fallande inkomster, förlora jobbet, inte få en cancerdiagnos eller vänta på en operation, säger Adam Altmejd, en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.

Studien baseras på data för hela Sveriges befolkning, och visar att pandemin förstärkte befintlig ojämlikhet men även skapade nya sociala ojämlikheter.

– Trögheterna i ojämlikheten är särskilt slående. Vår forskning understryker att ojämlikheten är väldigt envis, och genomsyrade samhället till och med under en stor och kaotisk kris som drabbade Sverige oväntat och hade sina rötter långt utanför vårt land, säger Olof Östergren, medförfattare till studien.

Den vetenskapliga artikeln Inequality and COVID-19 in Sweden: Relative risks of nine bad life events, by four social gradients, in pandemic vs. pre-pandemic years är publicerad i PNAS och går att läsa här.