”Den som kan antas bedriva verksamhet med koppling till terrorism eller statsstyrt företagsspioneri ska inte bara kunna nekas svenskt medborgarskap, utan också kunna förlora sitt uppehålls­tillstånd”, skriver migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) med Ludvig Aspling (SD), Ingemar Kihlström (KD) och Mauricio Rojas (L) på SvD Debatt.

I dag saknas möjlighet att återkalla uppehållstillstånd vid alla typer av säkerhetshotande verksamhet om en person vistats i Sverige i mer än tre år. Därför föreslås även att tidsfristen förlängs och i vissa fall tas bort.

Vidare föreslås att hanteringen av främlingspass skärps och att den typ av pass lättare ska kunna återkallas på grund av säkerhetshot.

”Sammantaget innebär förändringarna att fler ärenden inom Migrationsverkets verksamhet kommer att hanteras som säkerhetsärenden och att myndighetens verktyg blir bättre”, heter det i debattartikeln.

Bakgrunden uppges vara en ökad migrationsrelaterad hotbild. Det syns i arbetet med ansökningar om svenska medborgarskap, där Säkerhetspolisen identifierar allt fler personer som invandrat till Sverige, men som också bedöms utgöra ett hot mot säkerheten. I år har Säpo riktat invändningar mot att ett svenskt medborgarskap ska beviljas i rekordmånga fall.

2019 lämnade Säpo erinran mot att bevilja medborgarskap i 147 fall, medan man redan vid oktober i år lämnat erinran i över 600 fall.

Erinran kan exempelvis handla om att den sökande har extremistiska sympatier, att det finns uppgifter om allvarlig brottslighet i andra länder eller misstankar om krigsbrott eller kopplingar till främmande makt.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

I en mycket uppmärksammad dom från Stockholms tingsrätt slapp 41-åriga Noa Tucker dagsböter trots att han bedömdes vara skyldig till ohörsamhet mot ordningsmakten. Enligt domen var det ”uppenbart oskäligt att utdöma påföljd” mot bakgrund av att klimatet befinner sig i ”akut nödläge” och att varken nuvarande eller föregående regering har agerat tillräckligt. 

Rätten var dock inte enig i sitt beslut om påföljdseftergift, alltså att låta mannen slippa straff. Åklagare Julia Gustafsson som nu överklagar domen motiverar det så här, i ett pressmeddelande i ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten:

– Rättens ordförande och en av nämndemännen var skiljaktiga och ville döma mannen till dagsböter. Jag delar de skiljaktigas bedömning och anser att det saknas förutsättningar att meddela påföljdseftergift. Min bedömning är därför att det finns skäl att överklaga domen.