Sverige ligger fortsatt i toppskiktet – men backar inom vissa områden när demokratin i världens länder rankas, enligt en ny rapport.
– Det är oroväckande tendenser, säger Michael Runey, rådgivare på organisationen Idea.
Demokratin är satt under press. För sjätte året i rad är antalet länder med nedgångar i demokratin fler än de länder som gjorde demokratiska framsteg. Det enligt en ny rapport från den mellanstatliga organisationen Idea (Institute for Democracy and Electoral Assistance).
– Vi har inte sett någon vändning och detta gäller hela världen. Något som var oväntat var att vi också kunde se nedgångar i länder som historiskt sett varit jättestarka, högpresterande demokratier – till och med i Sverige, säger Michael Runey, rådgivare på Idea.
– Det är oroväckande tendenser. Regeringar måste ta det på allvar och skydda centrala demokratiska institutioner både här i Sverige, i Europa och världen runt, tillägger han.
Sett till helheten ligger Sverige fortsatt i toppskiktet bland världens demokratier. Vi är exempelvis bäst av de undersökta länderna när det kommer till representation – ett mått på valsystemets trovärdighet – och hamnar på en femteplats när det kommer till rättssäkerhet.
De dystra tendenserna syns i stället när det kommer till deltagande, som mäter hur involverade medborgarna är i demokratiska uttryck under och mellan val, till exempel genom engagemang i civilsamhället. I den kategorin, där Sverige låg i topp 2017, får vi nöja oss med en trettondeplats efter att ha halkat ned sju placeringar sedan fjolårets rapport.
– Det är en nedgång. Det är inte någon kris, men det är märkvärdigt för Sverige har varit på en jättehög nivå i många, många år. Det är inte någonting som säger att demokratin i Sverige håller på att gå sönder, men man måste alltid vara vaksam, säger Michael Runey.
Färre med i facket
Nedgången kopplas till ett fallande samhällsengagemang hos svenskarna. Den faktor som framför allt pekas ut är ett minskat svenskt deltagande i organisationer som politiska partier, ideella föreningar och fackförbund.
– Till exempel har vi sett under många år att färre och färre går med i fackförbund i Sverige. Under pandemin var det också stora problem med finansiering och färre som blev medlemmar i ideella organisationer.
För fackförbundens del har stigande konsumentpriser och krympande reallöner lett till dyra medlemskap, vilket påverkar låginkomsttagarna, enligt rapporten.
Sverige sällar sig också till de många länder runt om i världen som enligt Idea ser en nedgång i medborgerliga rättigheter, såsom yttrandefrihet. Detta betyder dock inte alltid att ett lands regering bär skulden, enligt Michael Runey. I stället kan det handla om vad han beskriver som ett ”problem med diskussionsfrihet”.
– När folk känner att de inte kan dela sina politiska eller samhällsviktiga åsikter med sina vänner eller ute i allmänheten, det är det fenomenet som vi har sett i Sverige när det gäller yttrandefrihet, säger han och tillägger:
– Kanske beror det på politiska polariseringar och det är något som både publiken och politiker är skyldiga att reparera.
