Demokratin är satt under press. För sjätte året i rad är antalet länder med nedgångar i demokratin fler än de länder som gjorde demokratiska framsteg. Det enligt en ny rapport från den mellanstatliga organisationen Idea (Institute for Democracy and Electoral Assistance).

– Vi har inte sett någon vändning och detta gäller hela världen. Något som var oväntat var att vi också kunde se nedgångar i länder som historiskt sett varit jättestarka, högpresterande demokratier – till och med i Sverige, säger Michael Runey, rådgivare på Idea.

– Det är oroväckande tendenser. Regeringar måste ta det på allvar och skydda centrala demokratiska institutioner både här i Sverige, i Europa och världen runt, tillägger han.

Sett till helheten ligger Sverige fortsatt i toppskiktet bland världens demokratier. Vi är exempelvis bäst av de undersökta länderna när det kommer till representation – ett mått på valsystemets trovärdighet – och hamnar på en femteplats när det kommer till rättssäkerhet.

De dystra tendenserna syns i stället när det kommer till deltagande, som mäter hur involverade medborgarna är i demokratiska uttryck under och mellan val, till exempel genom engagemang i civilsamhället. I den kategorin, där Sverige låg i topp 2017, får vi nöja oss med en trettondeplats efter att ha halkat ned sju placeringar sedan fjolårets rapport.

– Det är en nedgång. Det är inte någon kris, men det är märkvärdigt för Sverige har varit på en jättehög nivå i många, många år. Det är inte någonting som säger att demokratin i Sverige håller på att gå sönder, men man måste alltid vara vaksam, säger Michael Runey.

Färre med i facket

Nedgången kopplas till ett fallande samhällsengagemang hos svenskarna. Den faktor som framför allt pekas ut är ett minskat svenskt deltagande i organisationer som politiska partier, ideella föreningar och fackförbund.

– Till exempel har vi sett under många år att färre och färre går med i fackförbund i Sverige. Under pandemin var det också stora problem med finansiering och färre som blev medlemmar i ideella organisationer.

För fackförbundens del har stigande konsumentpriser och krympande reallöner lett till dyra medlemskap, vilket påverkar låginkomsttagarna, enligt rapporten.

Sverige sällar sig också till de många länder runt om i världen som enligt Idea ser en nedgång i medborgerliga rättigheter, såsom yttrandefrihet. Detta betyder dock inte alltid att ett lands regering bär skulden, enligt Michael Runey. I stället kan det handla om vad han beskriver som ett ”problem med diskussionsfrihet”.

– När folk känner att de inte kan dela sina politiska eller samhällsviktiga åsikter med sina vänner eller ute i allmänheten, det är det fenomenet som vi har sett i Sverige när det gäller yttrandefrihet, säger han och tillägger:

– Kanske beror det på politiska polariseringar och det är något som både publiken och politiker är skyldiga att reparera.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.