Ungefär var tionde vuxen man i Sverige har någon gång betalat för sexuella tjänster, något som är olagligt i Sverige. Bland unga, 16–29 åringar är siffran fem procent.

För att förebygga andra mäns sexköp kan killar och män spela en aktiv roll, menar Sofie Kindahl, utredare på den nationella samordningen mot prostitution och människohandel (NSPM), som är en del av Jämställdhetsmyndigheten.

– De flesta håller med om att det är fel att betala för sex, men det är inte alltid lätt att vara den som riskerar att skapa dålig stämning genom att säga ifrån till vänner eller kollegor. Vi vill ge tips om hur man kan göra och stärka killar och män med kunskap och argument, säger hon i ett pressmeddelande.

Statens tidigare kampanjer mot sexköp har främst riktat sig till förövarna. Att be människor i omgivningen om hjälp, som i den nya satsningen ”Låt inte tystnaden tala” är alltså ett nytt sätt att arbeta. Förhoppningen är att sexköp ska förebyggas innan brottet sker.

– Forskning visar att omgivningens reaktioner har stor betydelse. Den som betalar är ofta mer orolig för de sociala konsekvenserna än för att det är olagligt eller att personen i prostitution är utsatt, säger Sofie Kindahl.

Förslag på svar om någon föreslår sexköp

På kampanjens webbsida finns information, och filmer med dramatiserade situationer att agera i, en version för unga och en för vuxna. I sistnämnda får tittaren vara med när en grupp manliga kollegor sitter och diskuterar jobbresan över en öl.

”Jag vet en kille som kan fixa lite tjejer åt oss. Alltså det är ingen stor grej där; tjejerna gillar turister, de behöver pengar – och det bästa av allt: man får göra precis vad man vill” säger en av dem.

Ingen säger något, men tittaren hör vad de tänker: Borde jag säga nåt? Tycker alla andra att det här är okej?

Men så tas scenen om, och en kollega vågar.

”Vad håller du på och snackar om egentligen? Vi ska på en affärsresa. Lägg av, okej?”, säger han och får medhåll av en annan kollega.

Sajten ger även en rad andra tips på vad man kan svara om en kollega eller vän föreslår sexköp.

80 procent av alla män som har betalat för sex uppger att dom gjort det utomlands, många gånger i samband med företagsresor.

– Därför har även företag en viktig roll att spela genom att till exempel inkludera en policy mot sexköp i sitt arbete med social hållbarhet, säger Sofie Kindahl.

37 procent av landets kvinnliga chefer utnyttjade möjligheten till vård av barn, VAB, under 2020, visar en ny rapport från Försäkringskassan. Siffran för manliga chefer var än lägre, 26 procent. 

Detta kan jämföras med genomsnittet för kvinnor respektive män med barn mellan 1 och 11 år, där 59 respektive 47 procent vabbade minst en dag under 2020.

Att chefer inte vabbar är ett problem, enligt företaget Simployer som arbetar med expertstöd inom HR, där Jenny Randau är marknadschef.

– Jag har hamnat i situationer där jag känt att det är svårt att ta VAB även när det har behövts, vem ska ta mina möten eller andra arbetsuppgifter när jag är borta? Men svaret är inte att jobba med sjuka barn utan det behövs en ersättningsplan just om sådana situationer inträffar. Det handlar om att skapa en sund arbetsmiljö där alla kan både ta hand om sin familj och göra ett bra jobb, säger hon i ett pressmeddelande.

Saknas en plan för ersättare ökar risken att medarbetare fortsätter jobba hemifrån med det sjuka barnet, eller till och med nattetid för att kompensera för arbetsbortfallet. Något som ökar risken för psykisk ohälsa – som är den snabbast växande orsaken till sjukskrivning bland chefer.

Vad som krävs för att skapa bättre förutsättningar för chefer att vabba är tydligt utpekade ersättare som kan ta över när chefen behöver vara borta. Något som också skapar en mer jämställd arbetsmiljö enligt Cecilia Fredriksson, HR-expert på Simployer.

– Genom att stötta chefer med möjligheten att ta VAB skapar organisationer en mer jämställd arbetsmiljö samtidigt som de främjar medarbetarnas välbefinnande och utveckling.

Det är kvinnorna som gör det mesta av det dagliga oavlönade arbetet som krävs i ett hushåll – skurar, dammar, städar, diskar, fejar. Det är också oftast kvinnorna som tar hand om barnen och vabbar, lagar mat och tvättar deras kläder. Till det kommer det tunga ansvaret för föräldrar och släktingar som behöver hjälp.

Den ojämna fördelningen syns redan hos pojkar och flickor och mönstret är det samma bland äldre som inte längre arbetar.

Jämställdhetsmyndigheten konstaterar i sin utredning att normer verkar vara den tydligaste förklaringen till att det går så långsamt. Men arbetsfördelningen i hemmet är inte frikopplad från hur det ser ut i resten av samhället, förklarar utredaren Johan Kaluza.

– Vi kan inte per automatik förvänta oss att nästa generation kommer att göra mer jämställda val. Vi lär av våra föräldrar, vi träder in på en arbetsmarknad som är könsstereotyp.

Lämnar över ansvaret

Han får medhåll av Lars Einar Engström, psykolog och författare med inriktning på jämställdhet.

– Det räcker med att titta hur det är i förskolan. Pojkarna får, nu som då, hjälp och uppmärksamhet och flickorna blir hjälpfröknar.

Han tycker att män är väldigt benägna att lämna över ansvar för barn och hushåll till kvinnorna i sin närhet.

– Hela tiden skjuts det över till en kvinna – fru, partner, mormor, farmor eller någon utifrån som får betalt. Har familjen till exempel städhjälp är det ändå kvinnan som ska projektleda den.

Ida Öun är docent i sociologi vid Umeå universitet och forskar på arbete, familj och jämställdhet. Hon pekar på att det finns undersökningar som visar på att vi vill ha förändring.

– Vi vill ha jämställt ansvar för betalt och obetalt arbete. Men det verkar inte jättelätt att ändra.

Normerna sitter hårt rotade, men det finns exempel på att det går att göra det med konkreta åtgärder, påpekar Johan Kaluza och tar föräldraledighet som ett exempel.

– Forskningen pekar ändå på att fäder tycks ta det lite mer som en självklarhet nu att vara hemma med barnen.