Krönika

Så kan klimatomställningen bli rättvisepolitik

Det är ledsamt att bevittna den nedmontering av miljöpolitiken som dagens SD-stödda regering nu utför. Bränsleskatter sänks och utsläppen ökar, kommunernas framgångsrika stadsmiljöavtal avskaffas, mindre järnväg byggs, färre naturområden skyddas och Miljödepartementet har som bekant redan skrotats. Ja, vad ska regeringen med ett miljödepartement till om de inte har nån miljöpolitik?

Men minst lika upprörande är att de gör detta i namnet av att det skulle vara bra för ”vanligt folk”. Tidöpartierna försöker etablera ett narrativ om klimatomställningen som en elitkonspiration som gör livet eländigt för vanligt folk. Alldeles som att klimatomställningen skulle vara ett större hot än klimatkrisen i sig.

Det här är förstås helt uppåt väggarna. Låt oss därför visa hur klimatomställningen nästan alltid också blir bra rättvisepolitik.

En bränsleskattesänkning gynnar inte studenter, ensamstående mödrar eller andra låginkomsttagare. Många äger överhuvudtaget inte en egen bil, utan reser kollektivt eller går och cyklar. Istället för Tidöpartiernas bränsleskattesänkning tar vi de 6,5 miljarder den kostar och kompenserar de som bor i glesbygd med, låt säga, 10 000 kronor vardera. Det kommer ändå bli gott om pengar över som vi kan pumpa in i kollektivtrafiken.

Med en rejäl satsning på kollektivtrafiken får vi också ett lyft både för jämlikheten och klimatet. I Tyskland har enhetstaxan i kollektivtrafiken, det så kallade Tysklandskortet, varit en succé. Med ett Sverigekort skulle det bli lättare att ta bussen eller spårvagnen oavsett om du bor i Gävle eller Göteborg. Priset skulle kunna ligga på 500 kronor i månaden, barn och unga gratis. Pengar finns om vi låter bli att subventionera bilismen.

Låt oss minska de rikas konsumtionsutrymme med höjda skatter på höga inkomster, kapital, arv och gåvor samt en rejäl flygskatt. Följden kommer att bli färre inköp av stora bilar och neddragning på shoppingresor till London och New York. Det är klok politik både för jämlikhet och klimat.

Med en satsning på 100 procent förnybar energi får vi lägre elpriser för både konsumenter och företag. Utbyggnaden kan finansieras med skatter på energibolagens och bankernas övervinster. Kom ihåg att utbyggnad av sol och vind går så mycket snabbare och är billigare än kostsamma kärnkraftsprojekt.

Istället för att fortsätta med subventionering av byggande av pooler och nya kök borde ROT-bidraget gå till att rusta upp miljonprogrammens bostäder och till lokaler som skolor, bibliotek och idrottshallar. Med ett tydligt klimatfokus skulle vi få både minskad energianvändning och trevligare lokaler att vistas i. Självklart skulle vi passa på att lägga solceller på taken när vi ändå är i gång och renoverar.

Istället för en skogspolitik som ensidigt gynnar de stora skogsbolagen behöver vi ett skogsbruk som inte kalhugger skogen och gör landsbygdsborna till stora förlorare när skogarna förvandlas till plantager. Med levande skogar med stor biologisk mångfald kan ekoturism främjas och många lokala jobb skapas på orter som arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) aldrig satt sin fot i.

En klimatomställning för vanligt folk, helt enkelt. Låt inte Tidömaffian äga narrativet.

Krönika

Lösningen är inte att vi avskaffar de värderingar vårt samhälle vilar på

På onsdag ska jag delta i ett rättspolitiskt samtal med Ardalan Shekarabi på temat ”Har kriminalpolitiken blivit för repressiv?”. Svaret är ju ja. 
Det är både en svår och väldigt enkel debatt samtidigt. Det finns enorma problem med gängkriminalitet. Förövarna och offren begår allt grövre brott och är allt yngre. Barn skjuter mot varandra. Barn dödar varandra. Barn växer upp utan hopp eller framtidsdrömmar och rekryteras till att begå fruktansvärda våldsdåd. I den åldern har du heller inte ett utvecklat konsekvenstänk. Detta är så oerhört farligt och ingjuter skräck i hela samhället.

Men är de åtgärder som föreslås rimliga och proportionerliga? Hjälper det ens med allt fler hårdare straff eller kan de till och med vara kontraproduktiva och leda till att våra grundläggande rättigheter och demokratin urholkas?
Jag är rädd att det är det senare. Jag är inte motståndare till att genomföra hårdare straff generellt och tycker ofta att det är bra att uppdatera lagstiftningen när verkligheten ändrats. När jag förhandlade rättspolitik på regeringskansliet var jag med och genomförde över 30 straffskärpningar. Till exempel är det nu olagligt att rekrytera unga in i kriminalitet, ett förslag Miljöpartiet drev på för och som också blivit verklighet.

Men det som nu föreslås är bortom all rimlighet. Ett exempel är en sverigedemokratisk vinst i Tidöavtalet. De föreslår att ”bristande vandel” ska utgöra en grund för utvisning. Bristande vandel handlar alltså om att du gör saker som inte är olagliga, men som makten inte gillar. Du beter dig på ett sätt som de styrande tycker är dåligt, men som inte är olagligt. Då ska du kunna utvisas. Det skulle kunna handla om att du är arbetslös, missbrukare eller prostituerad. Saker som vi som samhälle vanligtvis bemöter genom att erbjuda hjälp. Nu ska du utvisas istället. Om du inte är svensk medborgare. Men regeringen utreder samtidigt möjligheten att lättare återkalla medborgarskap. Och möjligheten att sänka straffmyndighetsåldern. Jimmie Åkesson tycker att 13-åringar ska kunna dömas till livstid.

Ett annat förslag som precis utretts handlar om vistelseförbud. Det föreslås att människor ska kunna förbjudas från att vistas på vissa platser, trots att de inte är dömda för, misstänkta för eller ens misstänks begå brott i framtiden. Om polisen tror att det finns en risk att de kan främja grov kriminell verksamhet (av andra) i framtiden så ska de alltså kunna förhindras från att vistas på vissa platser.

Polisen ska göra en riskbedömning och sia om vad som kan ske i framtiden. Förlåt, men detta känns väldigt rättsosäkert. Du ska inte heller ha rätt till ett offentligt biträde. Allt detta gör att remisskritiken är massiv. MR-institutet avstyrker förslaget i sin helhet. Att inskränka rörelsefriheten för personer som inte är misstänkta eller anklagade för brott är faktiskt enormt. MR-institutet skriver att bland annat att ”lagen i denna del inte lever upp till Europakonventionens krav på tydlighet och förutsägbarhet och att det kan bli svårt för den enskilde att veta vilket beteende som kan få konsekvenser”.
Det är uppenbart att detta kan komma att drabba oskyldiga ungdomar som bara hänger på torget, trots att de inte gjort något fel. Och frågan är väl sedan om det kommer ses som ”bristande vandel” och därmed vara grund för utvisning.

Flera av de åtgärder som den nuvarande regeringen föreslår kommer att ändra vårt samhälle i grunden och inskränka grundläggande rättigheter som rörelsefrihet och föreningsfrihet. Och framförallt kommer vi att få ett mer rättsosäkert samhälle där människor är mer rädda än i dag. Vem kan man lita på när polisen kan inskränka rättigheter utan att du ens är misstänkt för något, när sjukvårdspersonal och lärare ska ange personer som inte har rätt papper att vistas här och när ditt sätt att leva och dina bekymmer, som inte är olagliga, kan göra att du blir utslängd ur landet.

Detta måste få ett stopp! Dagens unga behöver fler möjligheter, tidigare insatser och bättre skolor. Den rädsla och hopplöshet som breder ut sig måste motverkas. Det finns ingen snabb eller enkel lösning, men svaret är inte att vi avskaffar de värderingar vårt samhälle vilar på utan att vi satsar på ungdomar, jobbar ihop för att de ska få en bättre framtid och lägger resurser på deras framtid.

Radar

Batteri utan konfliktmineral snart på marknaden

Natriumjonbatterierna är tänkta för energilagring vid exempelvis vindkraftverk.

Svenska Northvolt har skapat ett batteri som varken innehåller konfliktmetaller som kobolt eller bristämnen som nickel. Nästa år kommer det att finnas till försäljning.

Elektrifieringen kräver snabbt ökande utvinning av ämnen som är eller riskerar att bli bristämnen, däribland litium och nickel, samt så kallade konfliktmetaller som kobolt. Kobolt kallas ibland ”blodsmineral”, eftersom brytningen är förenad med livsfarliga arbetsförhållanden. 

Det finns med andra ord flera skäl att söka andra ämnen för världens batteribehov. En svårighet är att lagra tillräckligt mycket energi i batteriet. 

Nu har svenska Northvolt skapat battericeller utan konfliktmineral med ett energiinnehåll på 160 wattimmar per kilo, vilket är en bit i från dagens litiumjonbatterier som ligger på över 200 wattimmar per kilo – men samtidigt nästan dubbelt så högt som tidigare lösningar, uppger Northvolt i Dagens nyheter

– De här batterierna är tänkta för energilagring, som till exempel är ett sätt att göra vindkraftverk och solceller till ännu mer attraktiva energikällor. Våra celler blir billigare och klarar mer hetta – det är bra för marknader som Indien, Mellanöstern och Afrika, säger Anders Thor, global kommunikationschef på Northvolt till tidningen.

I de nya batterierna har litium, nickel, mangan och kobolt ersatts med ett salt som kallas preussiskt vitt och består av järn, kväve, natrium och kol – vanliga grundämnen vars brytning inte är begränsade till ett fåtal platser på jorden, som är fallet med litium.

De första natriumjonbatterierna kommer att nå kunder under nästa år.

Någon lösning för bilbatterier har Northvolt dock inte i dag.

– Vi kommer att fortsätta forska kring ett natriumbatteri även för fordon, men det ligger ett antal år framåt, säger Anders Thor till DN.