Utspelet handlar om kriget mellan Israel och Hamas och hur det beskrivs i västvärlden. Rörelsen skriver bland annat att medier är ”finansierade av imperialistiska regeringar som tar ställning för Israel”, och att medier ”hjärntvättar” människor till att sympatisera med landet.

Enligt texten anser rörelsen att medier får människor att tro att ”alla palestinier är terrorister” och kallar Israels agerande för ett folkmord.

Instagrampubliceringen har mötts av kritik och anklagas i kommentarfältet för att vara antisemitisk. Fridays for futures tyska konto på X har valt att ta avstånd från uttalandet.

Svenska Fridays för futures går inte riktigt lika långt, men skriver på Instagram att rörelsen ”tar avstånd från alla former av antisemitism och islamofobi oavsett var och av vem den uttrycks”.

Det svenska kontot skriver också: ”Alla fridays for future-grupper är autonoma och självständiga. Detta och ingenting annat är FFF Sveriges ståndpunkt”.

Det internationella kontot anklagar även medier för att ljuga, genom att ”inte berätta hela historien” om kriget mellan Israel och Hamas eller om bombningarna av Gaza.

”Konspirationsteorier”

Aron Verständig, ordförande vid Judiska centralrådet i Sverige, anser att uttalandet från det internationella kontot underblåser antisemitism i samhället.

– Det är väldigt sorgligt att se hur en viktig miljörörelse reducerats till att bli en plattform för konspirationsteorier, säger han till TV4 Nyheterna.

Jonathan Leman vid stiftelsen Expo instämmer i kritiken mot inlägget.

– Den här typen av så kallad mediekritik innehåller flera tankefigurer som känns igen från ytterhögern och den konspiratoriska miljön, säger han till Expressen.

En fredag i augusti 2018 satte sig Greta Thunberg utanför riksdagshuset och skolstrejkade. Det blev startskottet för ungdomsrörelsen Fridays for future, som ett år senare engagerade 4 miljoner studenter i 150 länder.

Medan Thunberg själv återkommande kritiserar politikernas oförmåga att handla i linje med vetenskapen har skolstrejkerna faktiskt haft en påverkan – på vilka miljöbeslut människor fattar i sin vardag.

Det visar en studie från schweiziska Institute of Technology Lausanne, där över 1 200 personer i åldern 18–74 som inte själva har deltagit i strejkerna svarade på frågor om sina vanor före och efter protesterna nådde sin kulmen 2019.

Majoriteten av deltagarna i studien var positivt inställda till strejkerna och Fridays for future. Och omkring 30 procent av dem uppgav att de har förändrat hur de reser, konsumerar och återvinner, som ett direkt resultat av ungdomarnas skolstrejker.

– Våra resultat visar att människor har blivit mer medvetna om hur deras beteenden påverkar miljön, och att viktiga skiften är på gång på individnivå, säger studiens huvudförfattare Livia Fritz i ett uttalande.

Deltagarna i studien var representativa för den schweiziska befolkningen i ålder och kön men hade något högre utbildningsnivå än genomsnittet. De flesta som uppgav att de hade ändrat sina vanor var högutbildade och sade att de hade kunskap om klimatfrågan även före skolstrejkerna.

De största förändringarna deltagarna uppgav att de hade gjort rörde resande, konsumtion och återvinning. Det kunde handla om att cykla istället för att köra bil till jobbet, undvika att flyga genom att välja resmål närmre hemmet, äta mer vegetarisk, ekologisk och lokalproducerad mat, och att försöka minska plastavfall.

– Vår studie visar att den här typen av medborgerligt engagemang genom kollektivt handlande kan ha en direkt effekt på samhället, vilket bekräftar att det är berättigat, säger Livia Fritz, men understryker att politiska beslut måste ske parallellt med beteendeförändringarna för att begränsa den globala uppvärmningen.

Studien är publicerad i Sustainability science.

Den senaste veckan har debatten gått varm om huruvida den bredare klimat- och miljörörelsen bör blanda sig i frågor som rör den fruktansvärda utvecklingen i Palestina och Israel. Mycket av diskussionerna har cirkulerat kring den ungdomsledda rörelsen Fridays for future (FFF), som under de senaste veckorna har uttryckt solidaritet med Palestina, Gaza och alla civila som drabbas av våldet.

Detta har piskat upp en rejäl kritikstorm. Dels för att debatten redan är otroligt infekterad, och vissa har sett stöd för Palestina utan tydligt fördömande av Hamas attacker på civila som ett uttryck för antisemitism. Dels för att det postades ett konspiratoriskt inlägg om att västerländska medier hjärntvättar människor till att sympatisera med Israel på FFF:s internationella Instagramkonto efter att en aktivist fått tillgång till kontot och spridit sina egna åsikter.

Den ungdomsledda och volontärdrivna rörelsen har nu raderat inlägget, och flera lokalorganisationer och aktivister har tagit avstånd från både inlägget och alla former av antisemitism och islamofobi.

Att just FFF-rörelsen, som uttryckligen är en klimaträttviserörelse, visar solidaritet med palestinier är inget konstigt. Rörelsen har tidigare demonstrerat i solidaritet med grupper som fått sina landområden beslagtagna av förtryckarstater. Samiska, ukrainska och kurdiska flaggor har synts på fredagsstrejkerna utan att det lett till stor kritik. Att offentligt ställa sig bakom parollen #Free Palestine faller sig då naturligt, speciellt när FN har slagit fast att den israeliska ockupationen av Palestina är olaglig enligt internationell rätt.

Trots det förhåller sig den svenska proffstyckarkåren skeptisk – detta är fel väg att gå. SVT:s Erika Bjerström frågar sig om FFF nu gått från att vara en mäktig och inflytelserik röst för vassare klimatpolitik till att bli ett nätverk för vänsterns budskap – och att det ”i så fall är en tragedi för klimatrörelsen”. DN:s Erik Helmerson menar att även fast han vill ”Greta Thunberg och hennes miljökamp väl” så fick inlägget honom att känna att han inte ”vill ha någonting med dem att göra överhuvudtaget framöver”. I SvD skriver Josefin de Gregorio att ”polariseringen är olycklig” och att vi inte har råd att låta klimatfrågan kidnappas för att bli megafon för Hamas.

Mycket av kritiken bottnar förstås i hur inlägget var formulerat, men kritiken bör förstås som bredare än så: är detta verkligen en politisk fråga som berör klimatrörelsen? Bör man bara hålla sig till kärnfrågorna klimat och miljö, eller borde man även engagera sig i andra politiska frågor, såsom social rättvisa?

Här är kruxet: Frågan utgör en falsk dikotomi. Social och ekonomisk rättvisa är inte frånkopplat klimatfrågan – det är dess självaste kärna. Vi vet att det som driver klimatkrisen och den ekologiska kollapsen är ett politiskt, socialt och ekonomiskt system (ofta refererat till som kapitalism), där tillväxt och ojämlikhet mellan rika och fattiga, människor och djur, förtryckare och förtryckta är en förutsättning för systemets existens.

Med det som utgångspunkt, innebär solidaritet med Palestina och alla civila att uppmärksamma att det finns personer som tjänar mer pengar än någonsin på den israeliska vapenexporten – samtidigt som tusentals civila dör i Israels och Hamas attacker, militären släpper ut mängder koldioxid och krigets bränder och föroreningar förstör viktiga ekosystem. Det är att förstå att Irans gas och olja (och världens fossilberoende) finansierar terrorgruppen Hamas. Det är att belysa att det orenade avloppsvattnet som forsar ut i Medelhavet och att den förorenade marken i Gaza är ett direkt resultat av Israels blockad och apartheidlagar som förhindrar förnödenheter att nå de ockuperade palestinska områdena. Och så klart är det att erkänna att palestinier troligtvis drabbas hårdare av klimatförändringarnas konsekvenser, givet deras kraftigt begränsade rättigheter, trots att den genomsnittliga palestiniern har bidragit minst till klimatkrisen.

Hur är detta inte en central klimat- och miljöfråga? ”Effektiv klimatpolitik” är inte bara elbilar och vegetariska måndagar. Det handlar om att identifiera vem eller vad som tjänar på att släppa ut växthusgaser och förstöra ekosystem på bekostnad av andra – miljardärer, företagsledare, makthavare – och sedan begränsa deras möjlighet att fortsätta göra det. För de som inte gör det och lever i förtryck måste vi stå upp för deras rätt att leva ett gott liv. Med andra ord: solidaritet med Palestina och alla civila som drabbas av våld.

Klimatrörelsen har inte kidnappats av något dolt intresse. De har bara förstått vad klimatfrågan handlar om.