Radar

Afrosvenskar oftare felaktigt misstänkta för narkotikainnehav

Polisen misstänker dubbelt så ofta afrosvenskar för narkotikainnehav felaktigt än personer med svensk bakgrund.

Personer med rötter i Eritrea eller Gambia löper mer än dubbelt så hög risk att felaktigt misstänkas för narkotikainnehav än svenskar utan invandrarbakgrund. Det visar en studie från Brå, som uppmanar polisen att lära sig mer om hur stereotypa föreställningar påverkar deras arbete.

Brottsförebyggande rådet, Brå, har undersökt hur polisen väljer ut vilka personer de kontrollerar misstänkta för narkotikabrott, så kallad profilering, med särskilt fokus på etnicitet.

De har bland annat kartlagt bakgrunden på de som felaktigt misstänks för innehav av narkotika. Bland personer med nordisk bakgrund är siffran i genomsnitt 15 procent, medan för den som har en mamma född i Afrika eller Sydvästra Asien är dubbelt så hög. Allra flest felaktigt misstänkta för narkotikainnehav är personer med en mamma född i Eritrea, runt 37 procent.

Överrepresentation i misstankestatistiken kan bero på annat än diskriminering, skriver Brå, ”till exempel om gruppens faktiska brottslighet är högre eller om deras beteendemönster av andra skäl ökar upptäcktsrisken”. Men en slutsats i rapporten är att polisens arbete riskerar diskriminerande etnisk profilering.

– Poliser måste ofta göra snabba bedömningar utifrån begränsad information om vem som kan misstänkas för brott, och i det arbetet är det viktigt att frågan om likabehandling och människors rättssäkerhet inte faller bort, säger Anna Öström, projektledare på Brå i ett pressmeddelande.

Delade meningar om etnicitet

Utredarna har intervjuat ett 70-tal poliser på chefsnivå och i yttre tjänst. Flera saknar enligt Brå kunskap om hur stereotypa föreställningar kan påverka polisens bedömningar.

Vissa av de intervjuade sa att etnicitet inte är relevant i profileringsarbetet och inte heller används. Andra menade att det kan vara användbart och rimligt med tanke på kriminella nätverk eller familjer som kan hänvisas till en viss etnisk tillhörighet, eller att brottsligheten är fördelad på ett visst sätt.

”99 procent av de som säljer heroin kommer från Västafrika, framför allt från länder som Gambia och Senegal”, säger en polis i yttre tjänst i en storstad, enligt rapporten.

En tredje uppfattning var att diskriminerande profilering kan förekomma och att orsaken är fördomar.

– Vi tycker väl att de första två uppfattningarna är lite problematiska, och någonting som myndigheten behöver diskutera vidare, säger Anna Öström till TT.

Studien genomfördes efter önskemål från Polismyndigheten om att en oberoende part belyser frågan.

– Att få förfrågan från polisen var bra. Det visar att de tar frågan på allvar och vill utvecklas, säger Anna Öström till TT.

Nu uppmanar Brå polisen att utveckla sitt arbete för att motverka etnisk profilering. Bland annat föreslås regelbunden dialog med civila organisationer som har kunskap om diskriminering, och att kunskapen om etnicitet och diskriminering fördjupas på alla nivåer inom organisationen.

– Polismyndigheten behöver kontinuerligt följa upp hur de använder tvångsmedel och hur träffsäkra de är i sina kontroller. De måste också bli bättre på att dokumentera sina kontroller, säger Anna Öström.

Svårt få upprättelse

Människorättsorganisationen Civil right defenders har länge krävt att Brå ska få i uppdrag att ta fram en rapport om etnisk- och rasprofilering i polisens arbete. Brås nya rapport bekräftar en känd problembild, menar organisationen.

– Vi kan inte acceptera ett samhälle där rättssäkerhet bara gäller för vissa grupper. Nu måste polisen ta till sig av Brå:s rekommendationer och systematiskt arbeta för att motverka diskriminering, säger Aida Samani, senior jurist på Civil rights defenders i ett uttalande.

Diskriminerande åtgärder genomförda av polis omfattas i dag inte av diskrimineringslagen (endast polisens bemötande omfattas), så det finns små möjligheter till upprättelse för de drabbade. Men under förra mandatperioden kom ett lagstiftningsförslag om att ändra detta.

– Regeringen behöver omedelbart gå vidare med det lagstiftningsförslag som skulle göra det möjligt för personer som diskriminerats av polis att få upprättelse. Det gäller inte minst eftersom regeringen driver en politik som ökar polisens kontakter med enskilda. Regeringen bör också ta till sig av att majoriteten av de poliser som tillfrågats i Brå:s rapport inte uppfattar visitationszoner som ett viktigt verktyg, säger Aida Samani.

Radar

Auroramålet hissas till HD

Den ungdomsledda organisationen Aurora demonstrerar i samband med att de lämnar in sin stämningsansökan mot staten, 25 november 2022.

Nacka tingsrätt ber Högsta domstolen om hjälp att avgöra om 300 ungdomars stämning av staten för bristande klimatpolitik kan prövas av svensk domstol.

Ungdomsorganisationen Aurora har stämt svenska staten för bristande klimatarbete, något som de menar äventyrar ungdomarnas rätt till liv, hälsa och utveckling som garanteras av Europakonventionen, något Landets Fria tidigare rapporterat om.

Justitiekanslern som företräder staten anser att målet ska avvisas, men har även öppnat för efterfrågat att ”hissa” målet, alltså hänskjuta det direkt till Högsta domstolen för att avgöra om det kan prövas eller inte.

Även ungdomarna som stämt staten har ställt sig positiva till att hissa målet, bland annat för att det skulle ge en effektivare och snabbare rättsprocess.

I fredags meddelade Nacka tingsrätt att de ber om vägledning från HD, de godkänner alltså parternas önskan om hissning.

Den fråga som tingsrätten vill ha svar på lyder: ”Kan och ska en talan av det slag som käranden för tillåtas mot bakgrund av regleringen i 13 kap. rättegångsbalken, grundläggande värden i det svenska statsskicket samt Sveriges unions- och folkrättsliga åtaganden att säkerställa ett effektivt domstolsskydd för enskilda?”

– Det vore värdefullt att få vägledning i den här viktiga och grundläggande frågan som omfattar både processrättsliga och konstitutionella aspekter, säger rådmannen Olof Roos i ett pressmeddelande.

Den konstitutionella frågan handlar enligt rådmannen om maktdelningslära, mer specifikt om gränsdragningen mellan vissa av Sveriges olika maktcentra, nämligen riksdagen, regeringen och domstolarna.

Innan Högsta domstolen prövar frågan måste den ge prövningstillstånd.

Nacka tingsrätt har vilandeförklarat sitt mål i väntan på svar från HD.

Vad kräver ungdomarna i Auroramålet?

Aurora är en ungdomsledd grupp som 25 november 2022 skickade in en stämning mot svenska staten för att de, med gruppens egna ord, ”inte behandlar klimatkrisen som en kris”. 

Gruppens yrkanden är sammanfattade nedan

1.
Ungdomarna har yrkat att tingsrätten ska fastställa att statens underlåtelse att vidta åtgärder för att begränsa klimatförändringarna är en kränkning av deras mänskliga rättigheter enligt Europakonventionen.

2.
Ungdomarna yrkar även att tingsrätten ska ålägga staten att vidta i ansökan angivna åtgärder för att minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären och hålla ökningen av den globala medeltemperaturen till 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer. 

Källa: Nacka tingsrätt och Auroras hemsida

Radar

DO stämmer kafé som ratade man

Mannen fick veta att han inte var aktuell för tjänsten eftersom kaféet endast hade kvinnliga medarbetare.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) stämmer ett kafé som endast anställde kvinnor, skriver Dagens Juridik.

En man sökte jobb på kaféet men fick senare beskedet att kaféet endast hade kvinnliga medarbetare – och att arbetsgivaren och de anställda kommit överens om att det skulle förbli så.

DO slår fast att mannen har missgynnats när han sållats bort och har begärt att kaféet ska betala 75 000 kronor i diskrimineringsersättning till mannen.