Ingen vet hur mycket olja som flutit i land men det kommer att ta lång tid att få bort den.

– Det handlar om månader, så mycket kan vi säga, säger Anders Borgman, kris- och beredskapssamordnare i Sölvesborgs kommun.

Det var i söndags som passagerarfartyget Marco Polo gick på grund i Hanöbukten utanför Blekinge. Det har visat sig att fartyget gått på grund två gånger, men att besättningen inte larmade första gången och hann läcka olja flera sjömil längs kusten. Delar av denna har redan börjat nå land.

Fryser ihjäl

Fåglar kan drabbas hårt eftersom oljan förstör fjädrarnas isolerande och vattenavstötande förmåga. Redan en mindre mängd olja kan leda till att fåglarna fryser ihjäl. Större mängder olja kan göra att fåglarna även förlorar förmågan att flyga och flyta.

Ornitologen Mats Olsson från Västblekinges ornitologiska förening gav sig ut på måndagen för att bilda sig en uppfattning om läget. Ett stort antal knölsvanar och grågäss med fjädrarna insmetade i olja mötte honom. Men även änder, knipor, viggar och skarvar.

– Problemet är att det här är ett attraktivt område för fåglarna, många passerar här när de flyttar. De ser andra fåglar och flyger ner, helt ovetande om vad som väntar, säger Mats Olsson.

– Det är bedrövligt. Det är omöjligt att säg hur många som kommer att drabbas. Många kommer att behöva avlivas.

Kuststräckan som drabbas är varierad, den består både av skog, sand och sten vilket försvårar saneringsarbetet. Olika typer kräver olika metoder.

– På sandig mark går det att suga upp oljan men på stenstrand måste man skrapa manuellt för att få bort den, säger Anders Borgman på Sölvesborgs kommun.

Mycket logistik

Medan kustbevakning och sjöräddning har hand om oljesaneringen ute i vattnet så ansvarar kommunerna för det som når land. Under måndagen snabbutbildades ett 30-tal kommunanställda i Sölvesborg för att kunna rycka in och delta i saneringsarbetet. Tolv containrar fyllda med fyrhjulingar, skyddskläder och verktyg har kommit på plats från MSB. Arbetet kräver stor noggrannhet och det är avgörande hur man rör sig till och från kusten för att inte sprida oljan vidare.

– Det fastnar ju i kläder och skor så det kräver att man vet vad man gör, säger Anders Borgman.

De flesta marina däggdjur som sälar och tumlare, sjöfåglar och marina fiskar ligger illa till. Belastningen på havsmiljön är sammantaget för stor, enligt Havs- och vattenmyndighetens (Hav) genomgång.

Nytt för i år är att myndigheten också bedömt hur undervattensbuller påverkar livet i havet. Både det kontinuerliga som kommer från framför allt fartygstrafik och det kortvariga från sprängningar påverkar livet negativt.

– Det gäller inte minst tumlare som är väldigt känsliga för ljud. Där har vi sett att områden där antalet ökat nu minskat igen på grund av buller. De blir lätt stressade och sticker. Men även torsk påverkas negativt av undervattensljud, säger Mats Svensson, chef för myndighetens havsförvaltningsavdelning.

Knappt hälften av de bedömda havsbassängerna når god miljöstatus för det impulsiva undervattensbullret. Bara de nordligaste havsbassängerna i Östersjön når god miljöstatus för kontinuerligt buller.

Ljusare för marulk

Men för nio ovanliga fiskpopulationer, exempelvis hälleflundra och marulk, syns positiva trender i Västerhavet.

– Det finns chans att dessa arter återhämtar sig i framtiden, förutsatt att nyttjandet minskar till hållbara nivåer. Problemet är att när vi får ett bestånd som mår bättre så ökar vi ofta fisketrycket och då är vi tillbaka igen. Det saknas ofta ett långsiktigt tålamod för att beståndet ska återhämta sig.

Även om halterna av vissa farliga ämnen, till exempel flamskyddsmedel och DDT har minskat över en längre tidsperiod så räcker det inte.

För varm för laxen

Dessutom påverkar klimatförändringarna livet i havsmiljön. Som exempel var det betydligt mindre lax som vandrade upp i svenska älvar än väntat.

– Det beror troligen på att temperaturen i Östersjön var fyra grader högre än snittet under perioden när de skulle vandra upp, säger Mats Svensson.

Det är tredje gången som Hav gör en bedömning av miljötillståndet i svenska havsområden. Bedömningen ingår i arbetet med att genomföra EU:s havsmiljödirektiv i Sverige.

Den 23 till 24 oktober träffas EU:s fiskeministrar för att bestämma kvoterna för nästa års fiske. Enligt ett förslag från EU-kommissionen bör allt riktat fiske efter strömming i centrala Östersjön och Bottniska viken stoppas nästa år. Tidöpartierna har meddelat att de ställer sig kritiska till förslaget.

Under flera års tid har forskare varnat för att sillen, eller strömmingen som den heter norr om Kalmarsund fiskas för intensivt. 

Fiskekvoterna för 2024 minskar generellt jämfört med dagens, men är ändå betydligt större än vad EU-kommissionen föreslagit. 

Tidöpartierna var mot kommissionens förslag, och ville ha undantag för det småskaliga, kustnära fisket. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) säger till TT att kompromissen som länderna enats om ligger nära den svenska ståndpunkten. 

– Vi ska ha lågt satta fiskemöjligheter, men möjliggöra för det småskaliga fisket som är för humankonsumtion. Och det har vi lyckats med, säger ministern.

Orsaken till att de svenska bestånden av sill och strömming hotas av kollaps är att stora trålare dammsuger haven efter fisk som sedan blir fiskmjöl. Omkring 95 procent av den svenska fångsten av sill och skarpsill tas upp av trålare. 

Under natten beslutades om ett förbud mot trålfiske under den tid sillen leker. Men något stopp för sill- och strömmingsfiske blir det alltså inte.

Något som får hård kritik av miljöpartisten Emma Nohrén, ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet.

– För mig är det ofattbart att man kan slå sig för bröstet och säger att man gjort en sänkning och att det är bra avvägning mellan bestånd och fiske när vetenskapen säger att vi har så låga biomassor att man från kommissionen föreslår nollkvot på sill, säger hon till Dagens nyheter.