Nästan alla kycklingar har frätskador under fötterna under två av kontrollerna. Tusentals kycklingar har dött i förtid av värmestress eller syrebrist i transporten till slakteriet, enligt sju kontroller. Kycklingar har transporterats med huvuden klämda i transportburen. Det är några av överträdelserna som Kronfågel gjort sig skyldiga till under senaste året, enligt de djurskyddskontroller som gjorts. Kartläggningen är gjord av Djurens rätt med hjälp av kontrollrapporter från Livsmedelsverket och länsstyrelserna.

– Det är skandal att Kronfågel får fortsätta sin verksamhet när de brister i djurskyddet på så oerhört grundläggande och allvarliga punkter, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt i ett pressmeddelande.

På landets största slakteri har 26 kontroller utförts under fjolåret, varav 85 procent hade djurskyddsbrister, i huvudsak huvudklämningar och dödlighet under transport. Under fjolåret uppvisade samma slakteri brister i 74 procent av djurskyddskontrollerna. 

– Jag är så ledsen över att få se samma brister i djurskyddet år efter år. Politikerna måste nu agera kraftfullt och säkerställa att stora företag som Kronfågel följer djurskyddslagen. Myndigheterna måste få bättre verktyg och incitament att stoppa det här lidandet som drabbar miljontals djur, säger Anna Harenius, sakkunnig etolog för Djurens Rätt.

Landets Fria har sökt Kronfågel, som inte har återkopplat. Företaget uppger i mail till Aftonbladet att de strävar efter en nollvision vad gäller skador och dödlighet av hälsoskäl, och att de enligt branschorganisationen Svensk fågel hela tiden blir bättre – tvärtom vad djurskyddskontrollerna visar.

Många försöker göra hållbara val i mataffären – men vad betyder det egentligen? Klimatsmart tänker kanske många. Men viktigare hållbarhetsfrågor för svenskarna är den egna hälsan, social rättvisa och djurhållning. Det visar en ny Sifoundersökning genomförd på uppdrag av Consupedia, ett företag som skapat en databas med hållbarhetsinformation för matvaror.

– Vi har levt i en dimma av lyx sedan 80-talet där vi har tärt på jordens resurser – men det handlar inte bara om klimatet, utan även om hur producenter har exploaterat och förtryckt människor, behandlat djur illa, nyttjat barnarbete, använt bekämpningsmedel och stört den biologiska mångfalden. Om man inte tar hänsyn till alla dessa faktorer så är det inte hållbarhet på riktigt, säger Roberto Rufo Gonzalez, grundare av Consupedia i ett uttalande.

Olika grupper i samhället skiljer sig i sin syn på hållbar matkonsumtion, visar undersökningen. Kvinnor, äldre och akademiker är de mest hållbarhetsmedvetna matkonsumenterna. Malmöbor rankar social rättvisa som viktigast, medan stockholmare och göteborgare prioriterar den egna hälsan högst. 

– Medvetandegraden om den omställning som behöver göras har blivit större de senaste åren, men det är egentligen konstigt att vi i princip bara mäter en av alla de olika hållbarhetsaspekterna som är viktiga för en bättre värld. Konsumenterna tycker bevisligen att andra aspekter är minst lika viktiga som just klimatet, säger Roberto Rufo Gonzalez.