Verksamhetsutvecklare och samordnare för Ickevåld 2023 är Kristoffer Fredriksson, som menar att omställningen till klimatmässig hållbarhet kräver grundläggande förändringar i hur alla sektorer i samhället är organiserade.

– Denna typ av systemförändrande skiften har historiskt sällan skett uteslutande genom inomparlamentariskt arbete, utan kräver en bredare mobilisering och opinionsbildning i samhället. Inom ickevåldsfältet finns forskning och erfarenhet om hur sådan förändring kan skapas.

Han fortsätter:

– Det rymmer frågor om hur vi kan analyser en konflikt, om strategival genom förändringsarbetets olika faser, om vägledande principer för rörelser som vill agera i enlighet med den förändring de vill skapa, och det handlar om innovation – om att ständigt söka efter nya angreppssätt och metoder.

”Agera mot våld utan att använda våld”

Inom programmet för de tre dagarna (se faktaruta) diskuteras bland annat vilken roll ickevåld kan spela för klimaträttvisa och hållbar utveckling i Sápmi, Sverige och världen.

– En central dimension inom ickevåldet är att agera mot våld utan att använda våld. Om vi då väger in att våld kan vara både direkt, indirekt, strukturellt och kulturellt så ser vi att omställning väldigt lätt kan leda till våld, förklarar Kristoffer Fredriksson.

Ett exempel kan vara storskaliga projekt för utvinning av råvaror som ska syfta till grön omställning, men som samtidigt underminerar rättigheter och livsvillkor för urfolk och minoritetsgrupper.

– Genom att lyfta ickevåldsperspektiv i förändringsarbetet kan vi få syn på vilket våld som pågår och hur vi som förändringsrörelser kan driva ickevåldslig förändring.

Statsministerns utspel ”motarbetar demokratin”

Statsminister Ulf Kristersson (M) beskrev nyligen i ett uppmärksammat Facebookinlägg fredlig klimataktivism som ett hot mot säkerhet och demokrati. Detta efter att en enda medlem i den fredliga organisationen Scientist rebellion anmält sig till ett evenemang där klimat- och miljöministern skulle närvara. Kristersson jämförde aktivisterna med ”totalitära krafter”.

Vad kan det här betyda för den fredliga klimataktivismen i Sverige?

– Denna typ av uttalanden är vilseledande och riskerar att minska det demokratiska utrymmet i Sverige. Demokratin behöver ständigt utvecklas. Genom historien har det visat sig att många stora demokratiska landvinningar har gjort genom att olika rörelser har utmanat befintlig politik, opinion och även lagstiftning.

Ickevåldsligt förändringsarbete har enligt Kristoffer Fredriksson haft stor påverkan på mänskliga fri- och rättigheter i Sverige, som allmän och lika rösträtt, religionsfrihet och borttagandet av sjukdomsklassning av homosexualitet.

– Detta förändringsarbete har ofta skapat störningar i samhället, och inte sällan innehållit aktiviteter av civil olydnad – öppet lagtrots för att synliggöra orättvisor. Detta har alltid vållat debatt, men vi ser tydligt hur denna typ av aktioner har spelat viktiga roller för att utveckla och stärka demokratin. En regering som aktivt motarbetar civilsamhällets utrymme att verka inom sin viktiga röstbärande roll, motarbetar grundläggande förutsättningar för en levande demokrati.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.