Verksamhetsutvecklare och samordnare för Ickevåld 2023 är Kristoffer Fredriksson, som menar att omställningen till klimatmässig hållbarhet kräver grundläggande förändringar i hur alla sektorer i samhället är organiserade.

– Denna typ av systemförändrande skiften har historiskt sällan skett uteslutande genom inomparlamentariskt arbete, utan kräver en bredare mobilisering och opinionsbildning i samhället. Inom ickevåldsfältet finns forskning och erfarenhet om hur sådan förändring kan skapas.

Han fortsätter:

– Det rymmer frågor om hur vi kan analyser en konflikt, om strategival genom förändringsarbetets olika faser, om vägledande principer för rörelser som vill agera i enlighet med den förändring de vill skapa, och det handlar om innovation – om att ständigt söka efter nya angreppssätt och metoder.

”Agera mot våld utan att använda våld”

Inom programmet för de tre dagarna (se faktaruta) diskuteras bland annat vilken roll ickevåld kan spela för klimaträttvisa och hållbar utveckling i Sápmi, Sverige och världen.

– En central dimension inom ickevåldet är att agera mot våld utan att använda våld. Om vi då väger in att våld kan vara både direkt, indirekt, strukturellt och kulturellt så ser vi att omställning väldigt lätt kan leda till våld, förklarar Kristoffer Fredriksson.

Ett exempel kan vara storskaliga projekt för utvinning av råvaror som ska syfta till grön omställning, men som samtidigt underminerar rättigheter och livsvillkor för urfolk och minoritetsgrupper.

– Genom att lyfta ickevåldsperspektiv i förändringsarbetet kan vi få syn på vilket våld som pågår och hur vi som förändringsrörelser kan driva ickevåldslig förändring.

Statsministerns utspel ”motarbetar demokratin”

Statsminister Ulf Kristersson (M) beskrev nyligen i ett uppmärksammat Facebookinlägg fredlig klimataktivism som ett hot mot säkerhet och demokrati. Detta efter att en enda medlem i den fredliga organisationen Scientist rebellion anmält sig till ett evenemang där klimat- och miljöministern skulle närvara. Kristersson jämförde aktivisterna med ”totalitära krafter”.

Vad kan det här betyda för den fredliga klimataktivismen i Sverige?

– Denna typ av uttalanden är vilseledande och riskerar att minska det demokratiska utrymmet i Sverige. Demokratin behöver ständigt utvecklas. Genom historien har det visat sig att många stora demokratiska landvinningar har gjort genom att olika rörelser har utmanat befintlig politik, opinion och även lagstiftning.

Ickevåldsligt förändringsarbete har enligt Kristoffer Fredriksson haft stor påverkan på mänskliga fri- och rättigheter i Sverige, som allmän och lika rösträtt, religionsfrihet och borttagandet av sjukdomsklassning av homosexualitet.

– Detta förändringsarbete har ofta skapat störningar i samhället, och inte sällan innehållit aktiviteter av civil olydnad – öppet lagtrots för att synliggöra orättvisor. Detta har alltid vållat debatt, men vi ser tydligt hur denna typ av aktioner har spelat viktiga roller för att utveckla och stärka demokratin. En regering som aktivt motarbetar civilsamhällets utrymme att verka inom sin viktiga röstbärande roll, motarbetar grundläggande förutsättningar för en levande demokrati.