De flesta marina däggdjur som sälar och tumlare, sjöfåglar och marina fiskar ligger illa till. Belastningen på havsmiljön är sammantaget för stor, enligt Havs- och vattenmyndighetens (Hav) genomgång.

Nytt för i år är att myndigheten också bedömt hur undervattensbuller påverkar livet i havet. Både det kontinuerliga som kommer från framför allt fartygstrafik och det kortvariga från sprängningar påverkar livet negativt.

– Det gäller inte minst tumlare som är väldigt känsliga för ljud. Där har vi sett att områden där antalet ökat nu minskat igen på grund av buller. De blir lätt stressade och sticker. Men även torsk påverkas negativt av undervattensljud, säger Mats Svensson, chef för myndighetens havsförvaltningsavdelning.

Knappt hälften av de bedömda havsbassängerna når god miljöstatus för det impulsiva undervattensbullret. Bara de nordligaste havsbassängerna i Östersjön når god miljöstatus för kontinuerligt buller.

Ljusare för marulk

Men för nio ovanliga fiskpopulationer, exempelvis hälleflundra och marulk, syns positiva trender i Västerhavet.

– Det finns chans att dessa arter återhämtar sig i framtiden, förutsatt att nyttjandet minskar till hållbara nivåer. Problemet är att när vi får ett bestånd som mår bättre så ökar vi ofta fisketrycket och då är vi tillbaka igen. Det saknas ofta ett långsiktigt tålamod för att beståndet ska återhämta sig.

Även om halterna av vissa farliga ämnen, till exempel flamskyddsmedel och DDT har minskat över en längre tidsperiod så räcker det inte.

För varm för laxen

Dessutom påverkar klimatförändringarna livet i havsmiljön. Som exempel var det betydligt mindre lax som vandrade upp i svenska älvar än väntat.

– Det beror troligen på att temperaturen i Östersjön var fyra grader högre än snittet under perioden när de skulle vandra upp, säger Mats Svensson.

Det är tredje gången som Hav gör en bedömning av miljötillståndet i svenska havsområden. Bedömningen ingår i arbetet med att genomföra EU:s havsmiljödirektiv i Sverige.

Den 23 till 24 oktober träffas EU:s fiskeministrar för att bestämma kvoterna för nästa års fiske. Enligt ett förslag från EU-kommissionen bör allt riktat fiske efter strömming i centrala Östersjön och Bottniska viken stoppas nästa år. Tidöpartierna har meddelat att de ställer sig kritiska till förslaget.

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

Så beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.

2015 sökte över 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Drygt 20 000 av dem bor kvar, visar en ny rapport från SCB.

Drygt 8 av 10 av de ensamkommande pojkar som kom till Sverige 2015 och därefter fick uppehållstillstånd hade arbete 2022, då de var 23 år gamla. Det kan jämföras med svenskfödda unga män i samma ålder, där 66 procent förvärvsarbetar. 

– Vi har kämpat de här åren. Vi har behandlats väldigt illa och brutalt. Myndigheter har bortprioriterat oss men vi har också lyckas skapa ett nätverk, säger Muhammed Ali, ordförande för Ensamkommandes förbund, i Nyhetsmorgon.

Han tror att många lyckats skaffa jobb så snabbt på grund av en hård uppväxt där de tidigt lärt sig ta ansvar.

– Vi har också gjort den här långa och farliga resan. Vi har satsat våra liv på det här, fortsätter han.

En annan orsak till att fler arbetar bland de ensamkommande än bland svenskfödda kan vara att de sistnämnda studerar vidare efter gymnasiet i större utsträckning än förstnämnda.

Den vanligaste sysselsättningen för ensamkommande är arbete inom vård och omsorg. Det gäller både kvinnor och män.

Bland kvinnor är andelen sysselsatta ungefär densamma för kvinnor i gruppen ensamkommande som bland födda i Sverige, 67 procent.