Ett forskarlag har kopplat ihop hälsoeffekter med den globala uppvärmningen i en ny studie. Framför allt områden i bland annat Indien, Pakistan, östra Kina och delar av Afrika söder om Sahara kommer att drabbas av perioder av så pass extrem värme så att människor inte kan vistas där.

Det handlar om att människor bara klarar av kombinationen av extrem värme och hög luftfuktighet i en viss utsträckning. Sedan drabbas vi av värmerelaterade sjukdomar som värmeslag och hjärtrelaterade sjukdomar.

– När vi människor blir varmare, svettas vi mer och mer blod pumpas ut mot huden för att kylas och skydda de inre organen mot överhettning. Men vid vissa nivåer av värme och fuktighet så fyller dessa funktioner inte längre någon funktion och kroppstemperaturen börjar stiga. Om vi inte kan kyla ner oss inom några timmar så blir vi sjuka, säger Larry Kenney, professor i fysiologi och en av forskarna bakom studien i en presskommentar.

Enligt studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, är det framför allt äldre och redan sjuka som kommer att drabbas.

Hur vi hanterar perioder av extremvärme varierar nämligen och unga, friska individer klara det bättre. Extra tufft slår värmeböljorna mot tätbefolkade låginkomstländer där tillgången på till exempel luftkonditionering och andra möjligheter till svalka är låg.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.