Radar

Kommunerna som släpper ut mest och minst per person

Så här bor några av invånarna vars konsumtion orsakar mest utsläpp i Sverige.

Invånarna i den utsläppstörstigaste kommunen släpper ut nära 50 procent mer koldioxid per person än de som släpper ut minst. Hur rankar din kommun?

Koldioxidutsläppen måste ner till ett ton per person och år till år 2050 om vi ska klara våra åtaganden inom Parisavtalet. I dag varierar de konsumtionsbaserade utsläppen (se faktaruta) kraftigt över landet, visar nya siffror från Stockholm Environment institute.

Värsta utsläpparna bor i Danderyds kommun, med 8,2 koldioxidekvivalenter (växthusgaser omräknade till koldioxid, förkortas CO₂e) per person och år. På andra plats landar Lidingö (7,5 CO₂e/person och år), följt av Övertorneå (7,1 CO₂e/person och år).

Minst växthusgaser släpps ut av invånarna i Burlöv, Östra Göinge och Botkyrka, med 5,5 CO₂e/person och år vardera.

Siffrorna är sammanställda av Klimatkollen.

Vilken konsumtion påverkar mest?

Livsmedel, transporter, boende samt kläder och skor är de delar i den privata konsumtionen som påverkar klimatet mest.

Privat konsumtion står för omkring två tredjedelar av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp. Den resterande tredjedelen av utsläppen kommer från offentlig konsumtion (statlig och kommunal) samt offentliga och privata investeringar.

Inom investeringar är den största posten utsläpp som kommer från svenska företags investeringar i fabriker eller byggnader utomlands. En stor del av dessa utsläpp kommer från produktion av betong till byggverksamhet.

Källa: Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen

Förslag om att inkludera konsumtionsbaserade utsläpp i klimatmålen

Sveriges klimatmål inkluderar i dag endast vad som släpps ut inom landets territoriella gränser. Detta trots att den största delen av Sveriges klimatpåverkan sker utanför våra gränser.

År 2020 var Sveriges konsumtionsbaserade klimatutsläpp 79 miljoner ton koldioxidekvivalenter, medan Sveriges territoriella utsläpp var 46 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2020.

8 april 2022 lämnade den parlamentariska tillsatta kommittén Miljömålsberedningen förslag om nya klimatmål, som inkluderar klimatpåverkan från svensk konsumtion och klimatnyttan från export.

Källa: Naturvårdsverket

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.