Invånarna i den utsläppstörstigaste kommunen släpper ut nära 50 procent mer koldioxid per person än de som släpper ut minst. Hur rankar din kommun?
Koldioxidutsläppen måste ner till ett ton per person och år till år 2050 om vi ska klara våra åtaganden inom Parisavtalet. I dag varierar de konsumtionsbaserade utsläppen (se faktaruta) kraftigt över landet, visar nya siffror från Stockholm Environment institute.
Värsta utsläpparna bor i Danderyds kommun, med 8,2 koldioxidekvivalenter (växthusgaser omräknade till koldioxid, förkortas CO₂e) per person och år. På andra plats landar Lidingö (7,5 CO₂e/person och år), följt av Övertorneå (7,1 CO₂e/person och år).
Minst växthusgaser släpps ut av invånarna i Burlöv, Östra Göinge och Botkyrka, med 5,5 CO₂e/person och år vardera.
Siffrorna är sammanställda av Klimatkollen.
Vilken konsumtion påverkar mest?
Livsmedel, transporter, boende samt kläder och skor är de delar i den privata konsumtionen som påverkar klimatet mest.
Privat konsumtion står för omkring två tredjedelar av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp. Den resterande tredjedelen av utsläppen kommer från offentlig konsumtion (statlig och kommunal) samt offentliga och privata investeringar.
Inom investeringar är den största posten utsläpp som kommer från svenska företags investeringar i fabriker eller byggnader utomlands. En stor del av dessa utsläpp kommer från produktion av betong till byggverksamhet.
Källa: Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen
Förslag om att inkludera konsumtionsbaserade utsläpp i klimatmålen
Sveriges klimatmål inkluderar i dag endast vad som släpps ut inom landets territoriella gränser. Detta trots att den största delen av Sveriges klimatpåverkan sker utanför våra gränser.
År 2020 var Sveriges konsumtionsbaserade klimatutsläpp 79 miljoner ton koldioxidekvivalenter, medan Sveriges territoriella utsläpp var 46 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2020.
8 april 2022 lämnade den parlamentariska tillsatta kommittén Miljömålsberedningen förslag om nya klimatmål, som inkluderar klimatpåverkan från svensk konsumtion och klimatnyttan från export.
Källa: Naturvårdsverket
