Nyblivna mammor avstår att amma och skyler sig för att slippa otrevliga kommentarer, visar en studie från Lunds universitet. Forskarna ville veta vad som kan uppmuntra och möjliggöra offentlig amning, i Sverige, Irland och Australien. 

– I alla tre länderna ansåg kvinnorna att det viktigaste för att kunna amma offentligt var att se andra som gör det, säger Christine Rubertsson, professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet och barnmorska vid Skånes universitetssjukhus i ett pressmeddelande.

Hindren för att amma offentligt var rädsla för blickar och kommentarer, och bristande tillgänglighet, fortsätter hon.

– Kvinnor känner sig hänvisade, eller förvisade till, speciella så kallade amningsrum eller toaletter. I shoppingcentrum vill kvinnor exempelvis sitta på ett café och amma, inte avsides och isolerade i speciella rum. Det blir också svårt att amma i särskilda utrymmen om man har andra syskon eller familj med sig.

Få ammar enligt rekommendationer

I Sverige rekommenderas spädbarn av hälsoskäl att äta uteslutande bröstmjölk under livets första sex månader, något som endast 12 procent av alla barn födda 2021 gjorde, enligt Socialstyrelsens statistik. 

– Om det blir svårt för kvinnor att amma utanför hemmet begränsas möjligheten att följa denna rekommendation, säger Christine Rubertsson.

Vad krävs då från samhällets sida? Forskarna anser att samhället tydligare behöver välkomna amning varhelst behovet uppstår. Några av deltagarna i studien föreslår att man kan sätta upp tydliga skyltar i offentliga miljöer om att amning är välkommet.

– Det säger ju något att dagens amningsrum ofta ligger undanskymda, intill toaletter. Detta går emot det våra resultat visar, att amningen behöver synliggöras betydligt mer, säger forskaren Charlotta Dykes.

Den vetenskapliga artikeln Women’s perceptions of factors needed to encourage a culture of public breastfeeding: a cross-sectional study in Sweden, Ireland and Australia är publicerad i International Breastfeeding Journal.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.