Endast 12 procent av nyfödda barn i Sverige ammar uteslutande under livets första halvår, trots att det rekommenderas av hälsoskäl. Många nyblivna mammor upplever hinder för att amma utanför hemmet, visar en studie från Lunds universitet. Viktigast för att kunna amma offentligt är att se andra som gör det.
Nyblivna mammor avstår att amma och skyler sig för att slippa otrevliga kommentarer, visar en studie från Lunds universitet. Forskarna ville veta vad som kan uppmuntra och möjliggöra offentlig amning, i Sverige, Irland och Australien.
– I alla tre länderna ansåg kvinnorna att det viktigaste för att kunna amma offentligt var att se andra som gör det, säger Christine Rubertsson, professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet och barnmorska vid Skånes universitetssjukhus i ett pressmeddelande.
Hindren för att amma offentligt var rädsla för blickar och kommentarer, och bristande tillgänglighet, fortsätter hon.
– Kvinnor känner sig hänvisade, eller förvisade till, speciella så kallade amningsrum eller toaletter. I shoppingcentrum vill kvinnor exempelvis sitta på ett café och amma, inte avsides och isolerade i speciella rum. Det blir också svårt att amma i särskilda utrymmen om man har andra syskon eller familj med sig.
Få ammar enligt rekommendationer
I Sverige rekommenderas spädbarn av hälsoskäl att äta uteslutande bröstmjölk under livets första sex månader, något som endast 12 procent av alla barn födda 2021 gjorde, enligt Socialstyrelsens statistik.
– Om det blir svårt för kvinnor att amma utanför hemmet begränsas möjligheten att följa denna rekommendation, säger Christine Rubertsson.
Vad krävs då från samhällets sida? Forskarna anser att samhället tydligare behöver välkomna amning varhelst behovet uppstår. Några av deltagarna i studien föreslår att man kan sätta upp tydliga skyltar i offentliga miljöer om att amning är välkommet.
– Det säger ju något att dagens amningsrum ofta ligger undanskymda, intill toaletter. Detta går emot det våra resultat visar, att amningen behöver synliggöras betydligt mer, säger forskaren Charlotta Dykes.
Den vetenskapliga artikeln Women’s perceptions of factors needed to encourage a culture of public breastfeeding: a cross-sectional study in Sweden, Ireland and Australia är publicerad i International Breastfeeding Journal.
Hälsovinster med amning
Rekommendationen från WHO och UNICEF är att amning vara exklusiv under barnets första sex månader. Sverige har samma rekommendation.
Bröstmjölk innehåller ämnen som stimulerar immunförsvaret hos spädbarn.
Barn som ammas under sina första fyra månader löper 57 procent mindre risk för sjukhusinläggning än barn som inte ammas.
Barn som helammas har lägre risk för infektioner (främst öroninflammation och luftvägsinfektioner), men även diarré, småbarnsfetma, diabetes och eksem.
Amning är också en skyddsfaktor för plötslig spädbarnsdöd.
För modern ger amning minskad risk för att utveckla diabetes typ 2 samt bröst- och äggstockscancer.
12 procent av alla som föddes i Sverige 2021 helammades under sina första 6 månader. 72 procent ammade parallellt med att de åt annan mat.
Källa: Socialstyrelsen och Karolinska institutet
