Om två månader möts världens länder på toppmötet COP28 i Dubai för att försöka komma överens om åtgärder som kan bromsa den skenande klimatförändringen, som främst drivs av människans förbränning av fossila bränslen som olja, kol och gas.

Och det är verkligen bråttom att få till utsläppsminskningar, konstaterar EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus sedan ett nytt globalt värmerekord för september har noterats.

Enskilda länder har rapporterat om sommarliknande värme långt in i september. Och medeltemperaturen för månaden landade på 16,38 grader. Det är 0,93 grader över det globala snittet för september under perioden 1991–2020 och 0,5 grader varmare än den tidigare varmaste september som noterades 2020, enligt Copernicus.

Det hör inte till det normala att temperaturrekord slås med så stora marginaler, det brukar handla om någon tiondels grad. Avvikelsen för månaden är den största som Copernicus har noterat och som helhet landade september 1,75 grader över genomsnittet för månaden jämfört med förindustriell tid.

– Det är verkligen häpnadsväckande. Vi har aldrig sett något liknande för någon månad i våra register, säger Copernicus-chefen Carlo Buontempo i en intervju.

Rekordsommar

Rekordnoteringen görs efter en sommar där perioden juni–augusti var den varmaste som har registrerats globalt och med en juli som den allra varmaste månaden som någonsin har uppmätts.

”De aldrig tidigare skådade temperaturerna som observerats i september, som följer på en rekordsommar, har slagit rekord med extraordinärt stora marginaler”, skriver Samantha Burgess, biträdande chef på Copernicus i en kommentar och fortsätter:

”Denna extrema månad har, med den tveksamma äran, knuffat 2023 upp mot första plats – på väg att bli det varmaste året någonsin: 1,4 grader varmare jämfört med förindustriell tid.”

Nära 1,5 grader

Världen är alltså på väg att passera en global uppvärmning på 1,5 grader, det mer ambitiösa av Parisavtalets två temperaturmål. Länderna som har skrivit under avtalet har enats om att försöka hålla sig under den nivån för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringen.

Parisavtalet 1,5-gradersmål syftar dock på en långvarig uppvärmning och inte en enstaka månad eller år. Men bland annat FN har uttryckt oro för att världen allt mer frekvent kommer att överskrida nivån på tillfällig basis.
De globala temperaturerna drivs enligt Copernicus främst uppåt av den ihållande och ovanliga värmen i världshavens ytvatten – som inte har kylts av lika mycket som det brukar i september. Det har varit rekordvarmt i världshaven sedan i våras.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.