Radar

Desinformation i fokus för hållbarhetsfestival: ”Skapar splittring i rörelsen”

"Jag hoppas att de som deltar ska gå ifrån festivalen med en känsla att det är värt och meningsfullt att kämpa vidare", säger Lilian Paunovic Olsson, projektledare för Hållbarhetsfestivalen.

16–22 oktober går Västra Götalands hållbarhetsfestival av stapeln, i år med tema att motverka desinformation. Men vad har desinformation med hållbarhet att göra? Landets Fria frågade festivalens projektledare Lilian Paunovic Olsson.

– Jag tänker att det hänger ihop på flera sätt. Den första väsentliga kopplingen är väl demokrati – vi behöver demokratiska samhällen med exempelvis fri organisering och yttrandefrihet för att kunna göra globala, stora förändringar som dramatiskt och snart minskar vårt klimatavtryck, inleder hon.

Desinformation påverkar också både demokratiska val och politiska beslut som fattas, fortsätter Lilian Paunovic Olsson.

– Desinformation sprids medvetet för att påverka vad människor tror är sant, i exempelvis klimatfrågan, och påverkar i sin tur hur vi väljer att leva, vilka politiker vi röstar på och hur vi tänker om och agerar gentemot andra människor.

Dessutom påverkar desinformation även miljörörelsen.

– Desinformationskampanjer försöker påverka delar av miljörörelsen och har förmåga att skapa splittring som tar fokus bort från frågan. I årets program har vi exempelvis flera programpunkter som berör just detta (se faktaruta).

En av dem är Elinor Askmars föreläsning där hon talar om hur bland annat rysk desinformation har fått fäste inom olika delar av den gröna rörelsen och skapar splittring och faktaresistens hos vissa grupper.

Under en annan programpunkt får besökare lära sig genomskåda klimatdescinformation i workshopformat.

Ungdomspristagaren av Win win Gothenburg sustainability award Abbie Richards håller i en workshop om att genomskåda klimatdesinformation på Hållbarhetsfestivalen den 17 oktober
Ungdomspristagaren av Win win Gothenburg sustainability award Abbie Richards håller i en workshop om att genomskåda klimatdesinformation på Hållbarhetsfestivalen den 17 oktober. Foto: Win win Gothenburg sustainability award

Självorganiserande

Hållbarhetsfestivalen Västra Götaland är en självorganiserande festival, där vem som helst som vill arrangera något under festivalen är välkommen att göra det. Innehållet behöver inte anknyta till att motverka desinformation, berättar Lilian Paunovic Olsson.

– Utöver programpunkter kring årets tema så kommer festivalen även att innehålla många andra infallsvinklar. Vi försöker ta vara på all kunskap och engagemang som finns runt om i regionen, inte bara kring årets tema utan kring hållbarhetsfrågor i stort.

Vad hoppas du att besökare tar med sig från festivalen?  

– Jag hoppas att de som deltar känner att de lärt sig något nytt, att de fått ett fördjupat perspektiv kanske, att de fått möjlighet att prata med andra, studsa tankar och erfarenheter och att de ska gå ifrån festivalen med en känsla att det är värt och meningsfullt att kämpa vidare. Sen hoppas jag såklart att alla som är med vill återkomma till festivalen och vara med och göra den ännu bättre nästa år.

Hållbarhetsfestivalen Västra Götaland 

… är en självorganiserande festival som arrangeras 16–22 oktober 2023 runt om i hela Västra Götaland. Festivalen vill inspirera, uppmuntra till dialog och nya möten med hållbarhet i fokus.

Med hållbarhet avses ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. 

För mer info se Hållbarhetsfestivalen (studieframjandet.se) 

Några programpunkter

Klimatförnekelse i miljörörelsen: Elinor Askmar, verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet, talar om hur bland annat rysk desinformation fått fäste inom olika delar av den gröna rörelsen och skapar splittring och faktaresistens hos vissa grupper. Stadsbiblioteket i Göteborg, 18 oktober, 17.50–18.20.

Spelet om klimatet: Maths Nilsson, kemist och författare till boken Spelet om klimatet talar på festivalens invigning om hur lömsk och genomsyrad av desinformation klimatfråga i mycket har blivit och den förvirring det skapat i det politiska samtalet och i den allmänna opinionen. Yesbox – home of entrepreneurs i Gamlestan, 16 oktober 18–20.30.

Lär dig genomskåda klimatdesinformation: Ungdomspristagaren av Winwin Gothenburg sustainability award Abbie Richards som håller i en workshop om att genomskåda klimatdesinformation. Arena första lång, 17 oktober.

Har vi råd med de rika i klimatomställningen? Webbinarium med Jeyeon Lee, universitetslektor i socialt arbete på Göteborgs Universitet. Hör Jayeon Lee redogöra för bakgrunden till forskningen om hållbar välfärd och ”ekosocialpolicy”, som delvis syftar till att minska den rikaste befolkningens klimatavtryck. Hon kommer också presentera idén bakom ett införande av en ”maxnivå på inkomster” som ett sätt att skapa ett ”ekologiskt tak” på vår materiella tillvaro. 18 oktober kl 12–13.

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.