– För kor är betet en viktig del av deras naturliga beteende som de är starkt motiverade till, vilket är en av de grundläggande paragraferna i djurskyddslagen. Bete har genom omfattande forskning visat öka både kors fysiska hälsa såväl som deras välmående, säger Amanda Dahlberg, sakkunnig på World animal protection i ett pressmeddelande.

Organisationen har tillsammans med Djurens rätt, Djurskyddet Sverige, Svenska djurskyddsföreningen och konsumentorganisationen Vi konsumenter startat kampanjen Jag vill beta, till försvar för den lagskyddade betesrätten för mjölkor. Organisationerna vill även att rätten utökas till att gälla även kalvar och andra nötdjur, och driver frågan i möten med politiker och genom en namninsamling.

Mjölkkor stängs inne 18 månader

I dag har mjölkkor rätt att gå ute minst sex timmar per dag, en till tre månader per år beroende på var i landet gården är belägen. Men i våras fick lantbruksorganisationen Växa Sverige tillstånd att starta ett djurförsök där 1500 mjölkkor ska hållas inomhus under 18 månaders tid. Tidigare har Växas ansökningar avslagits av djurförsöksetiska nämnder, bland annat för att det anses vara etablerat inom forskningen att kor vill vistas utomhus och mår bättre av det.

Syftet med studien är enligt Växa ”att undersöka om och hur mjölkkors djurvälfärd förändras efter vistelse i lösdriftsstall under alla årstider”.

– Med denna studie kommer vi få svar på många viktiga frågor som rör mjölkkors mående och villkor i lösdriftsmiljö. Det kommer bidra till ett bättre kunskapsunderlag inför beslut som rör svensk mjölkproduktion i framtiden, sade Växas försöksledare Fredrik von Unge i ett uttalande i våras.

Studien finansieras av Lantbrukarnas Riksförbund, som sedan flera år driver att beteskravet ska tas bort ur lagstiftningen.

– Från LRF:s sida ser vi med stor förväntan fram mot studieresultatet alldeles oavsett vad den visar i slutändan. Vi hoppas att studien ger en tydlig och vetenskaplig grund för en god djurhållning under årets alla dagar, sade Peter Kofoed, chef för LRF Mjölk när Växas ansökan godkändes i våras.

Bättre hälsa hos utebetande kor

Djurskyddsorganisationerna bakom beteskampanjen håller dock inte med om att forskning och kunskap om betets vikt saknas. Linda Devine, veterinär och sakkunnig på Svenska Djurskyddsföreningen ger exempel.

– Kor som får beta har både bättre klöv- och benhälsa. Risken för juverinflammation minskar vilket också leder till mindre användning av antibiotika, säger hon.

Vi konsumenter menar att betande kor har ett starkt mervärde som gör att konsumenter är beredda att betala mer för svensk mjölk.

– Att ta bort betesrätten från den svenska djurskyddslagen skulle ta bort incitamentet för många konsumenter att betala mer för svensk mjölk och svenska mjölkprodukter, säger Gunnela Ståhle, ordförande för Vi Konsumenter.

En mindre enkätundersökning genomförd i en kandidatuppsats på SLU visar att konsumenter överlag värderar sommarbete för korna och är negativt inställda till ett slopat beteskrav. Många av de som besvarade undersökningen uppgav att de var beredda att minska sin konsumtion av mejeriprodukter ifall det skulle inträffa.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.