– Frukt och grönt är den kategori som slängs mest, följt av bröd och brödprodukter, berättar Karin Fritz som är matsvinnsexpert.

Analysen av hushållssoporna från 15 svenska kommuner har också gett detaljinformation om vad för frukt och grönt som slängs mest.

– Det är sånt som morot, lök och äpplen. Inom bröd är det limpor och frallor. Det är inget konstigt, men vi har inte vetat det tidigare.

En positiv upptäckt var att matrester av tillagad mat, som tidigare varit den tredje största kategorin, inte är lika vanligt.

– Det kan betyda att vi har blivit bättre på att ta hand om våra matrester och vet att tillagad mat håller längre i kylskåpet, tror Karin Fritz.

Något som överraskade var hur mycket som hamnar i restavfallet – och fortfarande i förpackning.

– Där finns det potential att minska matsvinnet mer aktivt och använda sina sinnen och titta, lukta, smaka.

Mejeriprodukter hamnar mer sällan i soporna, i den mån de gör det brukar det handla om ost. Andra mejeriprodukter hälls oftast ut i vasken och finns därför inte med i undersökningen.

Enkla trick

Med den nyfunna kunskapen om vad som hamnar i soporna drar Livsmedelsverket i gång en kampanj med enkla trick för hur man tar hand om till exempel en ledsen morot.

– Moroten som börjar vara trött och trist kan du stoppa i ett glas kallt vatten. Då kommer den att återhämta sig och bli som förut, tipsar Karin Fritz.

Genom konsumentundersökningar vet Livsmedelsverket att kunskapen generellt är låg om hur man bäst förvarar mat och hur länge den håller. Men det håller på att vända.

I dag slängs 33 kilo mat per person och år, men det är en siffra som minskat de senaste åren.

– Det är tydligt att det finns en större medvetenhet om att man behöver ta hand om maten och att det inte är bra för miljön eller plånboken.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.