Tidigare beräkningar uppskattade att omkring 28 000 nya jobb skulle skapas i och med de nya industrisatsningarna som bland annat rör batterifabriker och nya gruvor. Nu menar Industriekonomerna – det vill säga arbetsgivarorganisationerna Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer – att siffran snarare är 50 000 nya jobb. Dessa nya jobb kommer i sin tur att skapa andra nya jobb:

– Vi har inte räknat med ytterligare jobb som skapas av efterfrågan från de personer som har fått jobben, som tjänster, hotell, restauranger och liknande. Det är en underskattning av alla jobb som kan komma av de här satsningarna, sade ekonomen Lena Hagman som är ekonom på Teknikföretagen i samband med att Industriekonomerna presenterade en ny rapport, rapporterar Tidningen Näringslivet.

Samtidigt som antalet nya jobb räknas upp larmar branschorganisationen Energiföretagens vd Åsa Pettersson om att det råder stor kompetensbrist inom energibranschen där många av de nya jobben skapas:

– På kort kan det göra att energisystemet inte kan upprätthållas. På lång sikt riskeras hela den gröna omställningen, säger hon till Tidningen Näringslivet.

Inom de kommande tre åren skulle det behöva rekryteras omkring 8 000 tekniker och ingenjörer. Det stora rekryteringsbehovet handlar både om stora pensionsavgångar och på den ökande efterfrågan på el. 

– Elbehovet väntas dubbleras till 2045, men redan nu ser vi en ökning av efterfrågan på allt från solcellsinstallationer till distribuerade elnätverk. Det sker en utbyggnad av laddstationer, transportsektorn håller på att elektrifieras och industrin ersätter fossila bränslen med fossilfri el, säger hon till Tidningen Näringslivet. 

Åsa Pettersson vill se satsningar inom utbildningssektorn på bristyrken så att fler tekniker och ingenjörer utbildas. En yrkesgrupp som särskilt efterfrågas är distributionselektriker där branschen fram till 2030 skulle behöva tre gånger så många som enligt nuvarande utbildningsplatser kommer att utbildas. 

– Kompetensläget är allvarligt. Medlemsföretagen pratar mer och mer om att det redan är svårt att rekrytera till vissa yrkeskategorier, främst distributionselektriker och elkraftingenjörer. Även inom data och it är det svårt och här slåss vi dessutom med andra branscher, säger Åsa Pettersson som menar att förändringar måste ske snabbt för att utmaningarna som krävs för en klimatomställning ska klaras.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.