De nya industrisatsningarna uppskattas skapa åtminstone 50 000 nya jobb, en siffra som dessutom sannolikt är en underskattning. Samtidigt råder det stor kompetensbrist inom energibranschen som Energiföretagens vd Åsa Pettersson menar måste åtgärdas snabbt för att klara klimatomställningen.
Tidigare beräkningar uppskattade att omkring 28 000 nya jobb skulle skapas i och med de nya industrisatsningarna som bland annat rör batterifabriker och nya gruvor. Nu menar Industriekonomerna – det vill säga arbetsgivarorganisationerna Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer – att siffran snarare är 50 000 nya jobb. Dessa nya jobb kommer i sin tur att skapa andra nya jobb:
– Vi har inte räknat med ytterligare jobb som skapas av efterfrågan från de personer som har fått jobben, som tjänster, hotell, restauranger och liknande. Det är en underskattning av alla jobb som kan komma av de här satsningarna, sade ekonomen Lena Hagman som är ekonom på Teknikföretagen i samband med att Industriekonomerna presenterade en ny rapport, rapporterar Tidningen Näringslivet.
Samtidigt som antalet nya jobb räknas upp larmar branschorganisationen Energiföretagens vd Åsa Pettersson om att det råder stor kompetensbrist inom energibranschen där många av de nya jobben skapas:
– På kort kan det göra att energisystemet inte kan upprätthållas. På lång sikt riskeras hela den gröna omställningen, säger hon till Tidningen Näringslivet.
Inom de kommande tre åren skulle det behöva rekryteras omkring 8 000 tekniker och ingenjörer. Det stora rekryteringsbehovet handlar både om stora pensionsavgångar och på den ökande efterfrågan på el.
– Elbehovet väntas dubbleras till 2045, men redan nu ser vi en ökning av efterfrågan på allt från solcellsinstallationer till distribuerade elnätverk. Det sker en utbyggnad av laddstationer, transportsektorn håller på att elektrifieras och industrin ersätter fossila bränslen med fossilfri el, säger hon till Tidningen Näringslivet.
Åsa Pettersson vill se satsningar inom utbildningssektorn på bristyrken så att fler tekniker och ingenjörer utbildas. En yrkesgrupp som särskilt efterfrågas är distributionselektriker där branschen fram till 2030 skulle behöva tre gånger så många som enligt nuvarande utbildningsplatser kommer att utbildas.
– Kompetensläget är allvarligt. Medlemsföretagen pratar mer och mer om att det redan är svårt att rekrytera till vissa yrkeskategorier, främst distributionselektriker och elkraftingenjörer. Även inom data och it är det svårt och här slåss vi dessutom med andra branscher, säger Åsa Pettersson som menar att förändringar måste ske snabbt för att utmaningarna som krävs för en klimatomställning ska klaras.
