Sverige behöver en ny skogspolitik, anser över 260 forskare, 60 miljöorganisationer och samiska organisationer, som under onsdagen överlämnade till regeringens landsbygds- och infrastruktur­­departement.
Skydda Skogen, Miljöjuristerna, Fridays For Future Sverige, Aurora och Naturskyddsföreningen deltog. Bakom uppropet, kallat Swedish forest vision, står även organisationer som Greenpeace, Jordens vänner, WWF, Klimataktion och Amnesty international.

– Tillsammans har vi stakat ut hur skogsbruket måste ställas om för att vara i linje med Parisavtalet och våra åtaganden för att skydda biologisk mångfald. Vi måste som bekant drastiskt minska växthusgasutsläppen och således skydda alla intakta kolförråd, likt naturskogar, kontinuitetsskogar och den fjällnära skogen, säger Elin Götmark, talesperson Skydda Skogen i ett uttalande.

”Kortsiktiga ekonomiska intressen”

Organisationerna och personerna bakom uppropet kallar sina förslag för en ”holistisk vision” för skogen, och sammanfattar dem i fem punkter. 

1. Implementera ett omedelbart avverkningsmoratorium i alla skogar med identifierade naturvärden. 

2. Skydda och restaurera skog i linje med EU:s art- och habitatdirektiv, strategin för biologisk mångfald, skogsstrategin samt FN:s konvention om biologisk mångfald, senast till år 2030. 

3. Skydda den fjällnära skogen – Skandinaviens gröna bälte. 

4. Ställ om skogsbruket till ett naturnära skogsbruk. 

5. Begränsa produktionen och konsumtionen av biomassa inom de planetära gränserna.

– Internationella konventioner, EU-rätt, vetenskap och urfolksrätt kräver att Sverige ställer om sitt skogsbruk. Dagens skogslagstiftning genomsyras av kortsiktiga ekonomiska exploateringsintressen, ignorerar naturens egenvärde, och är ett direkt hot mot möjligheten till en hållbar framtid, säger Ida Edling, Miljöjuristerna.

Kalhyggen läcker växthusgaser

En av forskarna som har skrivit under uppropet är Anders Lindroth, professor emeritus vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet. Han har studerat den i dag vanligaste avverkningsmetoden kalhuggning, som både hotar renars chans att hitta föda och bidrar till växthuseffekten:

– Vår forskning visar att den rådande dominerande avverkningsmetoden med kalhyggen orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Varje år kalhuggs minst 200 000 hektar i Sverige. Eftersom det tar cirka 10 år, eller mer, innan utsläppen upphör, innebär det att vi alltid har cirka två miljoner hektar med kalhyggen som fortsatt släpper ut koldioxid, säger han.

Skogsstyrelsen: Negativ utveckling i skogen

Även tillsynsmyndigheten Skogsstyrelsen ser brister i svensk skogspolitik. ”Sveriges möjligheter att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet kräver kraftfulla åtgärder”, slår man fast i den senaste analysen av miljömålen för svensk skog. 

Myndigheten konstaterar att miljökvalitetsmålet Levande skogar inte kommer att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. ”Utvecklingen i miljön är negativ”, konstaterar Skogsstyrelsen. 
Särskilt brådskande är enligt analysen att svensk skog i dag förlorar naturvärden ”som inte går att återskapa under överskådlig tid”. 

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.