Över 260 forskare och mer än 60 miljöorganisationer har lämnat över ett upprop till regeringen med krav om hur svensk skogspolitik måste ställa om. Här är deras krav.
Sverige behöver en ny skogspolitik, anser över 260 forskare, 60 miljöorganisationer och samiska organisationer, som under onsdagen överlämnade till regeringens landsbygds- och infrastrukturdepartement.
Skydda Skogen, Miljöjuristerna, Fridays For Future Sverige, Aurora och Naturskyddsföreningen deltog. Bakom uppropet, kallat Swedish forest vision, står även organisationer som Greenpeace, Jordens vänner, WWF, Klimataktion och Amnesty international.
– Tillsammans har vi stakat ut hur skogsbruket måste ställas om för att vara i linje med Parisavtalet och våra åtaganden för att skydda biologisk mångfald. Vi måste som bekant drastiskt minska växthusgasutsläppen och således skydda alla intakta kolförråd, likt naturskogar, kontinuitetsskogar och den fjällnära skogen, säger Elin Götmark, talesperson Skydda Skogen i ett uttalande.
”Kortsiktiga ekonomiska intressen”
Organisationerna och personerna bakom uppropet kallar sina förslag för en ”holistisk vision” för skogen, och sammanfattar dem i fem punkter.
1. Implementera ett omedelbart avverkningsmoratorium i alla skogar med identifierade naturvärden.
2. Skydda och restaurera skog i linje med EU:s art- och habitatdirektiv, strategin för biologisk mångfald, skogsstrategin samt FN:s konvention om biologisk mångfald, senast till år 2030.
3. Skydda den fjällnära skogen – Skandinaviens gröna bälte.
4. Ställ om skogsbruket till ett naturnära skogsbruk.
5. Begränsa produktionen och konsumtionen av biomassa inom de planetära gränserna.
– Internationella konventioner, EU-rätt, vetenskap och urfolksrätt kräver att Sverige ställer om sitt skogsbruk. Dagens skogslagstiftning genomsyras av kortsiktiga ekonomiska exploateringsintressen, ignorerar naturens egenvärde, och är ett direkt hot mot möjligheten till en hållbar framtid, säger Ida Edling, Miljöjuristerna.
Kalhyggen läcker växthusgaser
En av forskarna som har skrivit under uppropet är Anders Lindroth, professor emeritus vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet. Han har studerat den i dag vanligaste avverkningsmetoden kalhuggning, som både hotar renars chans att hitta föda och bidrar till växthuseffekten:
– Vår forskning visar att den rådande dominerande avverkningsmetoden med kalhyggen orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Varje år kalhuggs minst 200 000 hektar i Sverige. Eftersom det tar cirka 10 år, eller mer, innan utsläppen upphör, innebär det att vi alltid har cirka två miljoner hektar med kalhyggen som fortsatt släpper ut koldioxid, säger han.
Skogsstyrelsen: Negativ utveckling i skogen
Även tillsynsmyndigheten Skogsstyrelsen ser brister i svensk skogspolitik. ”Sveriges möjligheter att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet kräver kraftfulla åtgärder”, slår man fast i den senaste analysen av miljömålen för svensk skog.
Myndigheten konstaterar att miljökvalitetsmålet Levande skogar inte kommer att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. ”Utvecklingen i miljön är negativ”, konstaterar Skogsstyrelsen.
Särskilt brådskande är enligt analysen att svensk skog i dag förlorar naturvärden ”som inte går att återskapa under överskådlig tid”.
