Efter 15 år av förhandling enades FN:s medlemsländer tidigare i år om avtalet som ska skydda djuphaven. Arkivbild. Foto: Robert F. Bukaty/AP/TT
TT-AFP
67 länder, däribland Sverige, skrev under det globala havsavtalet i FN under onsdagen. Nu återstår att varje land måste ratificera avtalet enligt sin egen nationella process. Fördraget träder i kraft 120 dagar efter det att 60 länder ratificerat det.
Efter 15 år av förhandling enades FN:s medlemsländer tidigare i år om avtalet som ska skydda djuphaven. Det syftar till att skydda de hav som inget land äger eller kan bestämma över och som täcker 45 procent av jordens yta.
”Avtalet är den viktigaste internationella klimatuppgörelsen sedan Parisavtalet”, säger utrikesminister Tobias Billström (M) i en skriftlig kommentar efter undertecknandet.
Avtalet ses som avgörande för en överenskommelse från förra året om att skydda 30 procent av världens hav och landområden senast 2030.
Mads Christensen, chef för Greenpeace International, hoppas att avtalet ska träda i kraft till 2025, då nästa FN-havskonferens äger rum i Frankrike.
– Vi har mindre än sju år på oss att skydda 30 procent av haven. Det finns ingen tid att förlora.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott. – Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Peter Wallberg/TT
I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.
Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.
Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.
På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:
– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.
För vagt?
Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.
– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.
Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.
Även mot barn
Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.
Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.
Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.
Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.
Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar. De nya lastbilarna är nio meter längre än vad vi är vana vid. Foto: Adam Ihse/TT
Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.
Alice Nordevik/TT
Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.
– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.
Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.
De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT
Invändningar från facket
Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.
Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.
– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.
De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.
– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.
För bästa användarupplevelse använder vi kakor där vi lagrar och läser in information om er användare. Om ni accepterar det så kan vi spara information om ifall ni är inloggade och vilka artiklar som blir mest lästa. Att tacka nej kan påverka vissa funktioner och användarupplevelsen. Det gör det också svårare för oss att bedriva vårt uppdrag, att leverera den bästa gröna journalistiken.
Du kan när som helst ändra inställningarna genom att klicka på den vita fliken i nedre högra hörnet.
Funktionella
Alltid aktiv
För att sidan ska fungera som det ska använder vi oss av kakor. Kakorna i den här kategorin kan inte väljas bort eftersom de är nödvändiga för er läsupplevelse.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
För vår överlevnad är det fullständigt nödvändigt att vi kan redovisa statistik över antalet besökare vi har. Vi använder också statistiken för att fatta kloka beslut om vad ni läsare är mest intresserade av att läsa.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
För att nå ut använder vi oss av marknadsföring, men också för att få inkomster.