Det är organisationen Klimaseniorinnen, (ungefär seniorkvinnor för klimatet), som ligger bakom stämningen mot den schweiziska regeringen. Organisationen som bildades 2016 kräver att den federala regeringen i Schweiz ska ändra sin klimatpolitik så att den bidrar till att begränsa den globala uppvärmningen. Enligt stämningen är gruppen äldre kvinnor särskilt utsatta för värmeböljor som i sin tur blir vanligare och värre i och med klimatförändringarna. Därför anser kvinnorna att den schweiziska regeringen bryter mot deras rätt till liv och hälsa:

– Jag tycker att det är väldigt illa att kvinnor dör oftare, gamla kvinnor, säger klimataktivisten, feministen och en av Klimaseniorinnens ordförande, Rosmarie Wydler-Wälti, till Nature. 

Det var ursprungligen fyra medlemmar av Klimaseniorinnen som började driva rättsfallet som nu alltså prövas i Europadomstolen men i dagsläget är det sammanlagt 2 300 kvinnor som är över 64 år som står bakom stämningen.

Äldre kvinnor särskilt utsatta

Deras klagomål hänvisar till IPCC:s klimatrapporter. I IPCC:s sjätte rapport som kom 2021 slog FN:s klimatpanel fast att det ”praktiskt taget är säkert” att extrema värmeböljor har blivit både vanligare och varmare på grund av klimatförändringar som har orsakats av människor. IPCC hänvisade då också till att de flesta som avled under en värmebölja i Europa 2003 var äldre människor. Dessutom löpte äldre kvinnor ännu större risk att dö än äldre män. 

Varför det är så är oklart men en studie som granskade värmerelaterade dödsfall i Nederländerna indikerar att det kan handla om social isolering, och eftersom kvinnor generellt lever längre än män är lever äldre kvinnor oftare ensamma. Enligt klimat- och hälsoforskaren Marina Romanello, chef för den medicinska tidskriften Lancets publikation Countdown som granskar kopplingen mellan hälsa och klimatförändringar, är det ställt utom tvivel att äldre, liksom barn under ett år, löper högre risk för att dö i värmeböljor: 

– De äldres kapacitet för temperaturreglering är minskad. De känner av värmen mindre och därför reagerar de kanske inte som en yngre person och inser att de måste dricka eller kyla ned sig, säger hon till Nature.

Vill göra världen bättre för nästa generation

Målsägande i fallet vill att Schweiz ska minska sina utsläpp med mer än 60 procent fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Detta menar klimatveteranerna krävs för att den globala uppvärmningen inte ska övergå 1,5 grader i enlighet med Parisavtalet. I dagsläget har Schweiz målet att minska utsläppen med 50 procent, men bara 34 procent av minskningen ska ske inom landets gränser, resterande 16 procent ska ske genom utsläppsminskningar utomlands. För Rosmarie Wydler-Wälti handlar den rättsliga kampen om att göra världen bättre, här och nu, och för kommande generationer. 

– Om vi vinner blir det bättre för alla, och för planeten och alla levande varelser. Vi kämpar för nästa generation, för våra barnbarn, säger hon till Nature.

Europadomstolen behandlar också en andra stämning. Den tidigare borgmästaren för den nordfranska staden Grande-Synthe, Damien Carême, har stämt den franska regeringen för passivitet i klimatarbetet. Offentlig förhandling i det fallet hölls samma dag som det schweiziska, den 29 mars i år. Dessa fall är de första målen där Europadomstolen ska ta ställning till kopplingen mellan mänskliga rättigheter och klimatförändringar.

Unga portugiser stämmer 33 regeringar i Europa

Ett tredje fall tas upp på onsdag i nästa vecka. Den 27 september ska rätten ta ställning till en stämning av sex barn och unga i Portugal som riktar sig mot 33 europeiska regeringar, mot EU:s 27 medlemsstater och mot Norge, Ryssland, Schweiz, Turkiet, Ukraina och Storbritannien. 

Det fallet skiljer sig från de två andra då Europadomstolen kräver att en klagande ska ha uttömt alla nationella rättsmedel innan den kan vända sig till Europadomstolen. Det finns dock ett undantag om den klagande inte har möjlighet att få sin sak prövad på rimligt vis. De sex unga från Portugal argumenterar i sin stämning att detta gäller dem eftersom det inte är praktiskt genomförbart för dem att driva fallen i 33 olika stater.

– Det här är verkligen ett David-och-Goliat-fall, säger Gearoid O Cuinn, chef för Global Legal Action Network (GLAN) som stöder de unga portugiserna, till phys.org.

– Aldrig tidigare har så många länder varit tvungna att försvara sig själva i någon domstol i världen, fortsätter han.

Europadomstolen avgörande väntas komma om några månader.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.