Om skogsavverkningen minskar till 90 procent av dagens nivå kan skogen lagra mer koldioxid än vad svensk personbilstrafik släpper ut. Det visar en rapport från Skogsstyrelsen.
En växande skog tar upp mer koldioxid än den avger, och räknas därför som en kolsänka. Skogen kan därför spela en avgörande roll i att begränsa Sveriges och andra skogrika länders klimatpåverkan. Men som en följd av de senaste årens rekordhöga avverkning och minskad tillväxt i skogen har upptaget av kol minskat kraftigt.
Detta samtidigt som EU har skärpt kraven på medlemsländerna att lagra in betydligt mer kol i skogen.
Och det är fullt möjligt. En analys från Skogsstyrelsen visar att tio procent mindre avverkning skulle öka kolsänkan med nära tio miljoner ton koldioxid per år fram till 2100. Det är mer än vad alla Sveriges personbilar släpper ut i dag.
– Det här visar tydligt att skogliga åtgärder kan ha stor betydelse för att fortsätta binda koldioxid i skogen och bidra till att uppnå klimatmålen. Detta är särskilt viktigt i ett föränderligt klimat som ökar risken för kolförluster i skogen, säger klimatspecialist Giuliana Zanchi i ett pressmeddelande från Skogsstyrelsen.
En annan åtgärd som undersöktes var att låta träden i odlad skog växa lite längre innan de avverkas. Om den lägsta tillåtna åldern för att avverka höjs med 30 procent kan kolsänkan öka med drygt sju miljoner ton koldioxid, visar rapporten.
Minskade viltbetesskador och ökad kvävegödsling kan också bidra till mer kolinlagring, enligt studien.
– Om vi behöver använda kolsänkan för att uppnå klimatmål på nationell nivå och EU-nivå har vi nu bättre koll på vilka åtgärder som kan bidra till att uppnå målen, säger Giuliana Zanchi, klimatspecialist på Skogsstyrelsen, till Sveriges Natur.
Branschorganisationen Skogsindustrierna är kritiska till förslaget att minska avverkningen av klimatskäl.
– Det skulle vara förödande för klimatet. Den koldioxid som binds i de växande träden lagras ju vidare i produkter som vi behöver i vår vardag, produkter som gör det möjligt för oss att minska användandet av fossila råvaror, säger Emma Berglund, sakkunning i internationell skogspolitik på Skogsindustrierna i ett uttalande.
Skogsstyrelsen slår fast att risken finns: “En minskad avverkning kan innebära att utbudet av träråvaror minskar vilket kan leda till en ökad efterfrågan på fossila råvaror eller en ökad import av träråvaror från andra länder. Utsläpp av koldioxid kan därmed flyttas till andra länder eller andra sektorer.”
Det är dock endast 22 procent av den skog som avverkas i Sverige som blir till virke, enligt statistik från Naturvårdsverket som DN begärt ut. Hälften blir till bioenergi och en fjärdedel blir pappersmassa.
Olika sätt att öka skogens kolsänka
Minskad avverkning. Om avverkningen minskar till 90 procent av dagens avverkningsnivå kan kolsänkan öka med knappt 10 miljoner ton koldioxid per år fram till år 2100.
Förlängd omloppstid. Om den lägsta tillåtna åldern för att avverka höjs med 30 procent kan kolsänkan öka med drygt 7 miljoner ton koldioxid per år fram till 2100. Effekten beror främst på tillfälligt minskad avverkning under tiden fram till år 2050.
Halvering av viltbetesskador, där älg och andra hjortdjur betat i ungskog, kan bidra till att kolsänkan ökar med drygt 5 miljoner ton koldioxid per år fram till 2100.
Ökad areal kvävegödsling till 150 000 hektar per år (4,5 gånger mer än idag, framför allt i norra Sverige) kan bidra till att kolsänkan ökar med drygt 2 miljoner ton koldioxid per år fram till 2100.
Källa: Skogsstyrelsen
