För åtta år sedan stod världens länder eniga kring att uppfylla FN:s 17 globala hållbarhetsmål till år 2030. Med sju år kvar går utvecklingen i fel riktning, visar en ny FN-rapport.
– Det nuvarande tempot är för långsamt och insatserna otillräckliga, säger Åsa Persson, forskningschef och vice vd på Stockholm Environment Institute och en av forskarna bakom rapporten, i ett uttalande.
Världen har backat på flera delmål sedan förra uppföljningen för fyra år sedan. På miljöområdet har flera delmål gått i fel riktning. Det rör sig om utsläpp av växthusgaser, ohållbart fiske, fler hotade arter och ökade subventioner av fossilt bränsle.
Endast två av de 36 mätbara delmålen som forskarna har undersökt har gjort positiva framsteg: tillgång till mobila nätverk och tillgång till internet.
Forskarna konstaterar att kriget i Ukraina och dess effekter på livsmedels- och energisäkerhet har gjort det svårare att nå målen.
Nu behövs kraftfulla insatser för att få utvecklingen i rätt riktning, menar forskarna. En chans till det kommer den 18–19 september då rapportens slutsatser ska diskuteras på ett toppmöte i New York.
– För det första behöver världens ledare visa att de står fast vid löftet och vidta kraftfulla åtgärder för att nå målen. För det andra måste de stärka det internationella samarbetet och säkerställa en mer långsiktig finansiering för hållbar utveckling. Där har världens rika länder ett stort ansvar, säger Åsa Persson.
För att nå målen lyfter rapporten åtgärder som investeringar i utfasning av fossila bränslen, universell tillgång till sociala skyddsnät och ett effektivare jordbruk.
FN:s generalsekreterare António Guterres skriver i rapportens inledning att det krävs skiften “inte bara när det gäller energikällor, konsumtionsmönster och försörjningskedjor, utan även i värderingar, i våra hjärtan och sinnen.”
– Agenda 2030 är världens mest ambitiösa hållbarhetsagenda. Även om forskning och framtidsscenarier visar att det kommer att bli svårt att nå alla mål, är det viktigt att komma ihåg att varje enskilt framsteg räknas. Omställningen är nödvändig och oundviklig, säger Åsa Persson.
Om målen inte nås i tid tror hon att det finns en risk att världssamfundets trovärdighet urholkas, säger Åsa Persson till TT:
– Då tror jag att många tappar förtroendet för världens länder och ledare när det gäller att sätta mål och ge löften på det här sättet.
Läs rapporten här: Times of crisis, times of change: Science for accelerating transformations to sustainable development”.
Hanna Westerlund
17 mål att nå 2030
I september 2015 antog världens stats- och regeringschefer utvecklingsagendan Agenda 2030 som består av 17 globala mål för hållbar utveckling.
Målen syftar till att utrota fattigdom, stoppa klimatförändringar och skapa fredliga och trygga samhällen till år 2030.
Målen är frivilliga, länder är alltså inte är tvingade att genomföra insatser för att uppfylla dem.
Mål 1: ingen fattigdom
Mål 2: ingen hunger
Mål 3: god hälsa och välbefinnande
Mål 4: god utbildning för alla
Mål 5: jämställdhet
Mål 6: rent vatten och sanitet
Mål 7: hållbar energi för alla
Mål 8: anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Mål 9: hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: minskad ojämlikhet (inom samhällen och mellan länder)
Mål 11: hållbara städer och samhällen
Mål 12: hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: bekämpa klimatförändringarna
Mål 14: bevara och använda hav och marina resurser hållbart
Mål 15: bevara ekosystem och stoppa förlusten av biologisk mångfald
Mål 16: fredliga och inkluderande samhällen
Mål 17: genomförande och globalt partnerskap för att stärka arbetet för hållbar utveckling.
De 17 målen är uppdelade i 36 mätbara delmål, varav endast två har gjort positiva förändringar under de senaste fyra åren: tillgång till mobila nätverk och tillgång till internet.
Källa: FN och TT
