Radar

Ny kurs i existentiell hållbarhet

Kursen tar sin utgångspunkt i Råängen i  Brunnshög i norra Lund, där Lunds Domkyrka utvecklar en ny stadsdel.

Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet är kända begrepp – men nu startar Lunds universitet en kurs i existentiell hållbarhet. Landets Fria frågade Lovisa Nyman, forskare i systematisk teologi vad det handlar om.

– Många har uttryckt att klimatkrisen är en existentiell kris. Jag tycker att man på många plan kan se på vårt samhälle som existentiellt ohållbart, säger Lovisa Nyman, forskare i systematisk teologi vid Lunds universitet och en av tre lärare bakom kursen Existential sustainability: Expanding the discourse on sustainability som startar i höst.

Rötterna till det existentiellt ohållbara är många men en står att finna i den kristna föreställningsvärlden som har påverkat vår kultur väldigt djupt, menar Lovisa Nyman.

– Även om många i dag inte är troende har det här med Gud som skapar och sätter människan till härskare i världen påverkat hur vi har förstått oss själva, som lite utanför och ovanför naturen. Vi måste börja se på oss själva som någonting annat än världens härskare, säger hon.

Begreppet hållbarhet brukar delas in i tre sfärer, som återkommer i FN:s globala mål för hållbar utveckling: den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. Någon definition av existentiell hållbarhet finns ännu inte, enligt Lovisa Nyman. Kursen är tänkt att vidga hållbarhetsdiskursen.

– Det har sprungit fram ur ett behov av en ytterligare dimension i relation till hållbarhetsmålen, som man kanske tycker har saknats, men som hänger ihop med hållbarhet i vidare bemärkelser. Det är inte en egen pelare utan det handlar om existentiella perspektiv på både ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

Lovisa Nyman är forskare i systematisk teologi och en av tre lärare på kursen Existential sustainability: Expanding the discourse on sustainability som startar i höst
Lovisa Nyman är forskare i systematisk teologi och en av tre lärare på kursen Existential sustainability: Expanding the discourse on sustainability som startar i höst. Foto: Privat

Skapa mening

Existentiell hållbarhet kan till exempel handla om människans behov av att skapa mening, berättar Lovisa Nyman.

– Människan är en varelse som hela tiden försöker förstå sin värld och göra den begriplig och meningsfull. Och det är något som pågår hela tiden även i relation till hållbarhetsmålen.

Kursen ges av Lunds universitets forskarskola med fokus på FN:s globala hållbarhetsmål och Agenda 2030, som täcker in vitt skilda forskningsområden, men är öppen för doktorander från alla universitet och högskolor.

– Vi har fått anmälningar från alla möjliga discipliner, verkligen, säger Lovisa Nyman.

För att skapa nya perspektiv har två fakulteter som kanske vanligtvis arbetar långt ifrån varandra samarbetat för att skapa innehållet, Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet och Institutionen för arkitektur och byggd miljö på Lunds tekniska högskola.

Det hittills enda som uppförts på Råängen består av återvunna material och har byggts i "öppen planlösning med naturen", enligt Svenska kyrkan
Det hittills enda som uppförts på Råängen består av återvunna material och har byggts i "öppen planlösning med naturen", enligt Svenska kyrkan. 

Bygga med ett existentiellt perspektiv

Kursen tar sin utgångspunkt på Råängen i Brunnshög, en bit jordbruksmark som Svenska kyrkan äger och har valt att exploatera själva ”med ett existentiellt perspektiv”, berättar Lovisa Nyman.

– Tanken är att filosofiska, teologiska, och religionsvetenskapliga perspektiv ska möta det här med plats. Det handlar om människans relation till en viss plats, både till naturen men också när vi gör någonting och förändrar naturen.

– På Råängen är frågan hur vi ska skapa den här platsen för att den ska bli hållbar på väldigt lång sikt. Vad händer när den inte heller blir brukad på samma sätt som vi kommer att bruka den nu? Vad är ett gott liv både för människor och för världen, och hur kan den miljö vi bygger understödja det?

Miljön vi har bygger skapar handlingsmöjligheter, och sätter gränser för hur vi kan bete oss, enligt Lovisa Nyman. Det kan till exempel handla om en arkitektur som uppmuntrar till möten, eller som gör att människor ska kunna klara sig själva och inte vara beroende av andra.

– Då handlar det om att fundera över vilka handlingserbjudanden vi bygger in i den här miljön. Vad är det för beteende som vi understödjer med den här typen av miljö? Vi skapar miljön, men den skapar också våra liv, säger Lovisa Nyman.

Klimatångest

Plats, identitet och tid är centrala teman i kursen, där historie-teoretiska perspektiv och filosofiska perspektiv möter perspektiv på arkitektur och byggd miljö.

– Det övergripande temat är berättande om hur vi människor förhåller oss till tid och plats och på vilket sätt det skapar identiteter. Identitet kan bli en utgångspunkt för att förstå världen och agera i relation till världen. Det handlar mycket om historiska perspektiv och framtidsperspektiv. För att förstå vår situation så måste vi förstå var vi kommer ifrån, och då har vi också en möjlighet att påverka vart vi är på väg, säger Lovisa Nyman.

I dag hör jag ofta från miljöengagerade att de saknar en berättelse om hur framtiden skulle kunna se ut. 

– Man brukar säga att vi lever i en tid efter de stora berättelserna. Vi har inte längre en gemensam samhällsberättelse som bär vår kultur och som vi alla kan relatera till. För många upplevs det som någon slags frigörelse, men det kan också upplevas som att man blir väldigt utlämnad på något sätt. Att man har ingenting att docka sin egen lilla berättelse i. Att börja tala om existentiell hållbarhet är också att börja öppna för att skapa större berättelser, säger Lovisa Nyman, och tillägger att det även finns ett skönlitterärt verk på kurslistan.

Tror du att någon som känner meningslöshet eller ångest i relation till klimatfrågan skulle kunna bli hjälpt av att lära sig mer om existentiell hållbarhet? 

– Jo, det tror jag. Om man känner skuld till exempel – man upplever att man har blivit satt i en värld som är orättvis och ett samhälle som inte tar ansvar för miljön men som man inte har kontroll över och inte kan stå utanför – så finns det religiösa och filosofiska verktyg för att tänka kring det, men även ritualer, till exempel för att bekänna skuld eller känna att man blir fri och förlåten. Så både religiösa och filosofiska traditioner kan hjälpa till med tankeverktyg och handlingar som kan vara förlösande.

Många skapar också nya ritualer. Det kan röra sig om nyandlighet – eller odling, säger Lovisa Nyman.

– Odling kan ha en slags djupare betydelse. Det kan bli en slags livsfilosofi i det, och i någon mening lite som en ritual, som bekräftar ens relation till jorden och hur man själv är en del av naturen. Samtidigt ifrågasätter den vårt väldigt stora behov av att kontrollera saker. Jag kan inte tvinga upp den här moroten eller påverka de här skadeangreppen som kommer. Man tvingas till någon slags självreflektion i det.

Kursen Existential sustainability: Expanding the discourse on sustainability pågår 18 september 2023–18 januari 2024. Sista anmälningsdag är 8 september.

Hållbar utveckling och FN:s globala hållbarhetsmål

”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”

Så lyder den etablerade definitionen av hållbar utveckling, författad 1987 av Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland i FN-rapporten Vår gemensamma framtid

Hösten 2015 antog FN:s medlemsstater Agenda 2030 för hållbar utveckling, en handlingsplan med 17 stycken mål för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet. Syftet är att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen.

Råängen: Att planera för 1 000 år

Läs mer om experimentet Råängen i Brunnshög i norra Lund, där Lunds Domkyrka är med och utvecklar en ny stadsdel. Marken ägs av kyrkan och ska exploateras existentiellt/andligt hållbart.

Läs mer i artikeln Planning for 1 000 years: The Råängen experiment.