Invasiva arter större hot än befarat

Hotet från de invasiva arterna är underskattat. Det är slutsatsen efter att experter från 49 länder under fyra års tid gått igenom all vetenskap på området.

Fler än 37 000 arter har med mänsklig hjälp spridits till regioner där de inte funnits tidigare. Det leder också till en årlig kostnad på 433 miljarder dollar, en kostnad som fyrfaldigats var tionde år sedan 1970.

– Det är första gången vi har en total överblick över hur omfattade problemet med invasiva arter är, säger Maria Widemo, enhetschef för Artenheten på Naturvårdsverket som följt förhandlingarna på plats i Bonn.

Hot mot biologisk mångfald

Att det blivit så beror på oss människor, att vi reser mer över världen och handlar med varor över hela jorden. Då sprids – avsiktligt eller oavsiktligt – arter till nya områden där de kan bli invasiva.

– Eftersom de saknar naturliga fiender på de nya platserna som sjukdomar eller andra djur så sprids de snabbt, säger Helen Roy, forskare i ekologi vid UK Centre for ecology & hydrology i Storbritannien och en av rapportens huvudförfattare, vid en pressträff.

Av rapporten som nu presenteras framgår att spridningen av invasiva arter – tillsammans med bland annat klimatförändringar och föroreningar – är en av de främsta orsakerna till minskningen av biologisk mångfald. Dessutom hotar de människors tillgång till föda och material som vi använder.

Människor som lever nära naturen, som till exempel många ursprungsbefolkningar, drabbas extra hårt när invasiva arter tar över, konstaterar rapportförfattarna.

Sjukdomar sprids

Men även människors hälsa påverkas. Detta till exempel när invasiva myggor sprider malaria- och zikavirus till fler och nya områden. I rapporten nämns också att beståndet av vissa fiskar i Victoriasjön har minskat betydligt efter att vattenhyacinten har spridits ohämmat. Även den svarta råttan som är en av de mest invasiva arterna globalt orsakar stora problem.

I 60 procent av utrotningen av växter och djur i modern tid har invasiva arter spelat en avgörande roll. 16 procent av utdöendena kan förklaras enbart av invasiva djur och växter.

Vilka arter som utgör det största hotet varierar mellan olika platser. I Sverige är till exempel lupiner och parkslide bland de mest kända växterna.

– Vi har lämnat ett förslag till regeringen om att få ta fram en svensk förteckning av vilka arter som vi behöver ha under uppsikt och begränsa här. Vi har en EU-förordning som vi måste förhålla oss till men många av de arter som orsakar problem här finns inte med på deras lista, som lupin till exempel, säger Maria Widemo.

Pengar behövs

Genom att aktivt övervaka och bekämpa går det att bli av med invasiva växter och djur. Men det är enligt Maria Widemo avgörande att det arbetet inte tar uppehåll eftersom risken är att man måste börja om från noll.

– Det finns ett exempel från Skåne där man jobbar hårt med att få bukt med Gul Skunkkalla, bland annat genom att engagera medborgare. Men när de inte fick mer pengar för att fortsätta så började frön som finns i marken att sprida sig igen.

På grund av minskade anslag har Naturvårdsverket strukit viktiga anslag till landets länsstyrelser för åtgärder på land under 2023. Men nyligen meddelade klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari att med start 2024 kommer 50 miljoner kronor årligen att betalas ut fram till slutet av 2026.

– De pengarna gör att det uthålliga arbete som behövs kan fortsätta. Det behövs framförhållning och kontinuitet under lång tid, säger Maria Widemo.