Minst tio ytterligare kärnkraftsreaktorer behövs för att nå målet om fördubblad elproduktion under de kommande 20 åren, enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår att kommuners vetorätt mot etablering av ny kärnkraft avskaffas. Det framkom på en pressträff.
I onsdags tog regeringen emot Strålsäkerhetsmyndighetens slutrapport för hur svensk kärnkraft ska kunna utvecklas. Ett uppdrag som kom från förra regeringen men har ändrats i linje med Tidöavtalet.
I dag finns sex kärnkraftsreaktorer i drift i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals, och det är förbjudet att bygga kärnkraft på ytterligare platser. Därtill finns ett maxtak om tio reaktorer. Detta vill regeringen ändra på.
– Klimatomställningen kräver en fördubbling av elproduktionen de kommande 20 åren och där spelar kärnkraften en avgörande roll i att vi lyckats med det. Regeringen ser att ny kärnkraft motsvarande minst 10 konventionella reaktorer behöver tas i drift under 2030- och 40-talet, sa klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på pressträffen.
Idag står kärnkraften för 30 procent av energiproduktionen i Sverige.
– Vi är beredda att redan i dag ta emot ansökningar om att bygga nya reaktorer, sa Strålsäkerhetsmyndighetens vikarierande generaldirektör Michael Knochenhauer.
Han kunde dock inte svara på om ett första spadtag till ett nytt kärnkraftverk skulle kunna tas innan mandatperioden är över, det vill säga i september 2026, vilket finansminister Elisabeth Svantesson (M) hävdat.
Dyrt eller lönsamt?
I januari skickade regeringen ut en remiss med ett lagförslag om ändringar i miljöbalken som öppnar för ny kärnkraft i Sverige, något som riksdagen ska fatta beslut om under hösten.
Bland remissinstanserna fanns flera kritiska röster, däribland Naturskyddsföreningen, som påpekar att kärnkraft inte är förnybart, kräver miljöfarlig uranbrytning samt ger upphov till radioaktivt avfall. ”Om ny kärnkraft ändå byggs i Sverige, anser föreningen att den måste bära sina kostnader fullt ut och inte gynnas av förmånliga, riktade krediter”, skriver de vidare, och hänvisar till Tidöavtalets förslag på kreditgarantier på upp till 400 miljarder för aktörer som vill bygga ny kärnkraft.
Ny kärnkraft har bedömts vara för dyr i konkurrensen med snabbväxande vind- och solkraft. På frågan om den kommer att vara lönsam för kraftbolagen säger Romina Pourmokhtari (L) så här till SvD:
– Ja, ny kärnkraft kommer vara lönsam i framtiden så länge den här regeringen sitter vid makten och får igenom vår lagstiftning i riksdagen. Och vi ser ju också hur partier i oppositionen sakta men säkert vänder i de här frågorna.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har uttryckt kritik mot ny kärnkraft, med hänvisning till att den är för dyr och för långsam att bygga, men även under en partiledardebatt sagt sig vara öppen för alla energislag. Mikael Damberg, partiets finanspolitiska talesperson och tidigare finansminister sa i SvD under våren att andra energislag är mer realistiska för att klara omställningen inom de närmsta tio femton åren. På frågan om det är en bra idé med ny kärnkraft svarade han så här:
– Ja, om det är lönsamhet i det. Det finns möjligheter till det och vi är öppna för det. Det finns ju alla möjligheter att bygga kärnkraft i Sverige i dag och med de här priserna så är det kanske mer lönsamt än tidigare.
Förra veckan meddelade tyska energikoncernen Uniper att man tvärtemot regeringens förhoppningar inte tänker bygga några ytterligare reaktorer i Sverige. Uniper äger Oskarshamn 3 och är delägare i Ringhals och Forsmark, som man har för avsikt att fortsätta driva, men kommer framöver att satsa på förnybar energi, rapporterar Dagens PS.
